Dagens Nyheter – 20 februari 1871, sida 3

. k Hunger, sjukdom och köld; äro ej dessa ord nog för att väcka m-dlidande ihos hvarje menniska. som ömmar för likars nöd. Sant är, att i ider välgörenheten ofta anli tas, men ifves, då verklig nöd är för handen, och det är ju så lätt att hjelpa. ty små smulor äro också brödoch smånga bäckar göra en stor å. Det är två systrar — båda unga. men den ena sedan flera år sängliggande, i följd af er obotlig och ytterst plågsam sjukdom ; den andra ömt vårdande henne och träget.arbetande för att kunna lifnära dem båda — för hvilka man denna gång vågar vädja till medmenniskors barmhertig! het; ty trots nattyak och den mest trägna flit kan den trogna vårdarinnan ej förtjeha så mycket att det räcker till bäde ved. hyra och maf. och in mindre till att förskafft den arma sjuka den stär kande föda. hvaraf bon är i behof för att uppe: bålla ett lif af ständiga marter! En menniskoälskande läkare har godhetsfullt Jofvat att se till den-sjuka för att bereda henne den lindring i plå ket dervidlag, ty ej är stor, ty de sakna. i få diga för lifvets uppehälle; och den ft daf erns sjukdom urståndsatt att gon mera lönande utkom r för dem. som godhe lindra de båda fö 0 utlagda på Dagens tgatan I A, och i dox ning för influtna medel skall i tidningen afifvas. (Redaktionen af denna tidning är i tillfälle styrka. att verklig nöd här är för handen, äfvensom att ofv nstående uppgitter i öfrigt äro med sanningen öfver nastämmande ) M