nu alldeles kastat om och i försvarsfrågan blifvit regeringens troghe vapendragare. I denna sin egenskap skyndade det värda bladet att i en s. k. ledare i sitt nummer 34 af den 10 februari tillgodogöra sig och fullständiga verkan af krigsstyrelsens ofvannämnda skrämskott. I brådskan råkade det likväl att härvid begå åtskilliga misstag, som vi taga oss friheten att här nedan påpeka. I början af nämnde ledare yttras följande: SSkulle indelningsverket upphäfvas, lära vil alla, som önska att landet skall ega ett försvarsvägen, vid hvilket nationen kan fästa förheppning att det i någon mån skall motsvara sitt ändamål, lätteligen blifva ense derom, att detta mål icke kan uppnås med mindre att försvarsväsendet ordnas efier sådana grunder som t. ex,i Danmark, hvars försvarssystem bland alla sådana utan stamtrupp torde vara det billigaste. När man läser de sista raderna, måste man ovilkorligen komma till den slutsatsen, att i Europa finnes en mängd länder som hafva stamtrupp, och andra som icke hafva det. För Aftonbladets generaler torde likvisst icke vara obekant, att Sverige är det enda land, der sådan startrupp finnes eller ifrågasättes. Om man undantager England, som har en värfvad arm6, och Ryssland, som har en utskrifven sådan, bildas alla. öfriga europeiska armå6er af ett större eller mindre antal ievärinssklasser, ur hvilka i somhga länder en viss procent utlottas. Och dessa beväringsklasser utgöra i alla dessa länder sjelfva stamtrupjen, eller liniearmån, hvilken på olika sätt samt under längre eller kortare tjenstetider utbildas. Något försvarssystem med trupp i motsats till beväriog existerar följaktligen icke annoretädes, hvarföre Aftonbladets uttryck måste synas särdeles oegentligt och vilseledande. Hvad åter beträffar den danska krigsförfattningens billighet, så drog Aftonbladet sjelf för kort tid sedan försorg om vederläggandet af detta påstående, då det ur Krigsvetenskaps-akademiens Tidskrift införde en tablå öfver det belopp, som hvarje innevånare årligen betalade för försvarsväsendet, nemligen i England . . ...c . . rår 12: 18. Holland ... oto . 9: 31. Danmark sc c6 666 8 1i. Ryssland ..ccc-c7: 18. Nordtyska förbundet . 6: 70. Belgien ..... ser I BE Spanien ...scc. 5: 30. Nordamerikanska stat. , 4: 74. Bajern. ss sc c 00 4: 67. Sverige ....-c 20 4: 62. Österrike ....--. 4: 34 Norge .0ss ett tt P 3: 59. Häraf läror väl tydligen framgå, att den danska krigsförfattningen, längt ifrån att vara den billigaste, tvärtom är en af de. dyraste, som finnes. Den schweiziska är ej i tablån uppförd, ehuru densamma, äfven Sett försvarssystem utan stamtrupp, vVeterligen ej jemförelsevis erfordrar större kostnader åtminstone än de som nu årligen utgå för landtförsvaret i Sverige. Vi vilja nu vidare följa Aftonbladet i dess beräkningar. Det antager, att de kontanta medel, som efter indelningsverkets upphäfvande skulle vara att påräkna för en krigeförfattning, liknande den danska, uppgå till ENN ann a mm mm tara set