Dagens Nyheter – 8 februari 1871, sida 1

Det vigtigaste af de under gårdagen anlända telegrammen är det, hvari berättas att Gambetta till prefekterna utfärdat ett eirkulär, i hvilket han usderrättar dem att han, 1 anledning deraf att regeringen i Paris upphäft hans dekret om valen, bestämt sig för at inlemna sin afskedsansökan. De inre stridigheter, so m hotede Frankrike med yttgriigare olyckor — stridigheterna mellsu regeringen i Pals och re geriogdn i Bordea aus; För öfigt lätt förklarliga derlgendm, att den förra är så att säga organ för vorra Frankrike, söm ligger sköfladt ef kriget och vill ha fred, då der sednare deremot reprec ent terade åsleterna i landets sötra del, h är af kriget oberörd och derför yrkar på kampens fortsättande till det yttersta — äro härigenom tindanröjda, Det höjer Gaiusbettas storhet, att han, trois understödet af en somdet KYnes mäktig opinion, låtit sin patriotiun ber segia sina personliga åsigter och ati han, heldre än att inleda sitt fosterland i ett borgerligt krig och fortsävandet af Ne menskligt att döma, hopplös strid, lemna den maktställning, till hvilken han genom sia utomordestliga enersl uppsvingat sig Genom det:a bans beslut kommer Frenkrikes öde att bestämmas af ex på lagligt sätt sammansatt konstituant, hyllken under nuvaranie omständigheter också ensam är hi Zz Orlsanismen sticker åter mer eller mindre förtäckt upp hufvudet. Den 2ansedds och alltid Orlsanska fomujas intressen tiligifna Journal des Debats talar för act Ludvig Filips sonson, den s. k. grefren af Poris, skall välias till konung. Den engelska Times åter mena lämpligasts utvägen. vara att Frankrike förbliv reptmed eu af Ludvig Filips söner, Pprinef Aninale, till lifstilsprosident; dock skulle prinsen, för aut uppnå denna värdighet, afsäga eig alla anspråk på frauska tronen. Valen af ledamöter i konstitnanten skola försiggå i dag.