Dagens Nyheter – 6 februari 1871, sida 2

eo SER his tills lilla Rosalie kommer! Ursäkta mina damer, men ut på dörren med er! Den förtviflade dottern slöt sig närmare sin moderliga väns bröst. Ack, hon fick ju inte sc en skymt af den sjuke fadren, ty han hade strängeligen förbjudit någon att röra vid florsgardinen, som dolde honom för allas blickar. John! Wilhelm! — ropade Fingal åt sina betjenter. — Säg till åt doktorn att jag vill ha ett annat ansigte, mitt eget, tills Rosalie och miss Hind komma hit. Man tar inte emot hyggliga damer med en gemen mask för ansigtet. Pappa, älskade pappa! — hviskade Rosalie snyftande och satte sig helt nära florsgardinen. Ah, är du der, mitt älskade barn! Gud välsigne din ankomst hit! Den sjuke sträckte ut sin hand under floret, och Rosalie öfverhöljde den med sina kyssar. Tack, tack, min Rosalie! Jag ser skymten af dina kära drag, men du får inte se mina. Du får inte fasa för din far. När kommer Gundla? Vill hon komma, vågar hon komma till en afgrundsande?4 Miss Gundla är redan här. -svarade Rosalie sakta. Ack, låt mig trycka der yttersta snibben af hennes finger! Rosalie, mitt barn, bed för mig! Gundla intog en plats bredvid Rosalie och fattade Fingals hand i sin,