Dagens Nyheter – 6 februari 1871, sida 1

— FA0 liga böter, hade ingen aning om, att han tilllika med paradiset också köpt åt Gundla sjelfva ormen, och var nu alldeles utom sig at sorg och harm öfver sin tanklöshet. Han hade till och med i sitt bref bedt Gundla aldrig flytta till det nya hemmet, utan i Stockholm afvakta gårdens försäljning, för att sedan i eå helt annan provins få lugn för smädaren. Den stackars qvinnan insåg alltför väl, att hennes uppträdande med sonen skulle ge ökad fart och falla bevis åt de beskyllningar, med hvilka den oförsonlige fienden skulle förgifta hennes lif; och hon ångrade derför djupt att hon någonsin öfvergifvit det land, som sett hennes älskling födas. Ack, nu satt hon der, hållande i sin den hand, som räcktes hennes till försoning, till räddning. Hvad skulle hen göra, hyad svara? Hennes hjerta ryste vid tanken på en förening med den man, som hon numera inte ens kände sig älska, långt mindre akta. De gräsliga rantasibilderna, i samråd med Fingals ohyggliga anlete, kommo prestens dotter ovilkorligen att ännu en gång tänka på den af hennes fader förnekade djefvulen. Med skälfvande hjerta började Gundla sitt svar, medan hon ännu höll den fordne älskarens hand i sin.. Vi ha båda hunnit den ålder, då kärleken inte längre är n skön poetisk dröm, utan en känsla, som bör vara sammanvuxen med