Dagens Nyheter – 31 januari 1871, sida 2

—-— VU om oskyldigt. Hvad betyder hela denna hemska gåta? Det nyss så glädjestrålande ansigtet öfverdrogs med dystra moln. . Men Gundla berättade nu för den med outsäglig ångest lyssnande ynglingen alla sina ungdomsöden. Hon talade om sin kärlek, och hon visade Arthur för första gången innehållet af den medaljong, som han så ofta förgäfves bedt att få se. Hon utvecklade kapitel efter kapitel sitt hjertas historia och dröjde betonande vid de heliga löften, som endåst behöft prestens välsignelse, för att besegla hennes jordiska lycka. Hon förtäljde i poetiska bilder och under flödande tårar den berusande sannsagan om besöket i Versailles, utan att likväl inviga den oskuldsfulle ynglingen i lif7ets mysterier. Det var en moder, som talade till sitt barn, och moderskärlekens himmelska genius sofrade hvarje ord, som gick öfver hennes läppar. N Slutligen talade hon om sin ånger, sin upprättelse, sin ångest för den stund, då den -mörka hemligheten måste yppas, sin bäfvan för den skam, som också skulle drabba hennes oskyldiga barn. OÖch när hon talat slut, sjönk hon ned på knä för detta barn, sträckte händerna mot Arthur och bad med qvidande stämma: 0, min son, min fröjd och min smärta, mitt straff och min herrliga belöning! Kan du förlåta din olyckliga mor?4