Dagens Nyheter – 14 januari 1871, sida 1

för och omkring kanonerna lemnade ett ovärderligt skydd, och mången granat, som, om den slagit mot ett hårdt ämne, skulle ha åstadkommit en .allvarsam skada, försvann helt tyst, utan att krevera, i jorden. Äfven här — och ännu mera än i Nogent— öfverroskades jag af det ojemna förhållandet mellan bombardemangets förskräckliga karakter och dess efter allt utseende obetydliga resultater! Som sagdt, omkring 4 granater afskötos i hvar minut. De voro af enorm storlek, att döma efter en som jag såg och hvilken icke hade kreverat. Använda mot trupper på öppna fältet, måste de — det inser jag väl — vara absolut oemotståndliga. Endast det förfärliga buller som framkallas af ett bombardemang, sådant som det ifrågavarande, torde vara tillräckligt att bringa ovana soldater ur fattningen. Långt innan man kunde se granaten hörde man det hvinande, hväsande ljud, som densamma åstadkom under sin färd genom luften, och hvilket i viss mån liknade bullret af ett jernbantåg, som rullar fram nattetid med en fart af hundra engelska mil i timman, och det syntes omöjligt att på förhand märka huruvida ens eget hufvud hotades af densamma; man visste ingenting förrän man till sin glädje fick se den krevera långt borta. Ett långt tåg af ambulansvagnar bade blifvit utsändt till Rosny, för den händelse de der skulle komma att behöfvas, och ehuru inga anledningar att förmoda detta yppade sig, hade sjukvårdspersoralen qvarstannat, för att njuta af det nya skådespel, ett bombardemang företedde, så mycket mera intressant som möjligen ett bombardemang i ännu större skala hotade deras egna dörrar. Dessa vid sjukvårdan anställda persoucer, jemte här och det samlade grupper af landtbefolkningen från de närliggande byarne, utgjorde tillsammans en temligen stor massa åskädare, och det var komiskt nog att se dem huka sig ned oeh titta sig omkring efter skydd mot granater som nedföllo tre å fyra hundra alnar från dem. Marken der de stodo var öfversållad med granatskärfror och en stör röd fläck i snön vi-. sade dem hvar dagen förut en häst och två: menniskor blifvit dödade. — —