Dagens Nyheter – 12 januari 1871, sida 1

Lä -—-— rt — några hundrade eller tusen riksdaler, dräger man leende på munnen åt ett pikant kärleksäfventyr, som kanske börjats med svekfulla löften och slutat med det uppsåtliga mordet på en oskuldsfull själ. Rånaren, som slipar sin dolk ceh offrar ett menniskolif åt sin vinningslystnad, straffas med döden, men den elegante lättingen, som offrar en menniskosjäl, belönas med äretiteln: Cen omtyckt fruntimmerskarl, en man, som gör lycka hos damerna. Och i de glädtiga lagen kring bålen huru betraktas icke dessa små kärleksäfventyr såsom naturliga och förlåtligå ungdomssynder, dem litet hvar begått och litet hvar försonat genom de mognare årens stadga. Men ve de lättsinnige, om eländets kyffen skulle släppa lös sina anklagande offer, eller böljornas djup förråda suckarne och förbannelgerna från dem, som i deras famn sökt den sista trösten för sina lidanden. Det tillhör den ädla, den bildade qvinnan gjelf att uppresa sig mot denna missaktning för hennes kön, dettz gäckeri med heder och ära, när det gäller att hålla de löften kärleken gifvit. Om hon med. öppet visadt förakt bemötte hvarje sådan dyrkare af de hemliga bragderna, hvarje sådan riddåre sans peur et sans reprocheX, skulle han icke längre våga visa sin fräcka panna i ett sällskap, som ville anses för godt, utan förvisas till kafeernas