a 0 nn Men den komiska figuren, -som ännu tycktes. stå Jull. på dikesrenen; syntes mäkta generad och frågade, om. någon fältskär fanns i närheten och hvart man fört hans olyckliga fru, : ; CHvad i all verlden, ser-och Hör jag rätt!2 — utbrast kronofogden: på en gång skrattande och förargad. — Är det Hans helighet, kyrkoherden Anders Samuel Tovenius, som. så här för första gången visar Big riktigt omaskerad? Ja, si det kan jag kalla ett ansigte, som är själens Jefvande spegel.s Toyenius kunde. ingenting svara under harmen öfver sitt. nya missöde, det att råka i händernapå sin grymmaste förföljare. Slutligen bad han. dock .om vördnad för. olyckan och sför;-sabbatsdagen, samt anhöll: att utan något opassande gyckel bli förd till sin-fru. SAh, du store Sanct Anton, kortmålare: i lifstiden 16. — återtog kronofogden, hvars sinne för det komiska besegrade hans känsla af harm vid mötet.med . den -eländige . prestmannen. — Var det kyrkoherdens lilla söta fru? — Den rika enkan efter-landthandlaren i Södra Luggavikulla? Gubben idkade lönnkrögeri, det vet jag. bäst som kronofogde, och skåpsöp ibjäl sig till. slut... Gud bevara hans enka för sådan ändalykt!; Har den äran, herr kyrkoherde! Hur är det fatt, skåpsuper kyrkoherden också numera, att döma efter kullerbyttan så här tidigt på morgonon? Eller slog ROSENBLAND KAMELIOB, AF JOHAN JOLIN. — 88,