Dagens Nyheter – 9 januari 1871, sida 2

kommo den 22 december två kringvandrande manspersoner, af hvilka den äldre utgifvit sig vara hemma i vestra delen at Wermland, 50 år gammal och sökande sitt uppehälle genom bettlande. Båda hade uppehållit sig på masugoskransen till kl. 8 på aftonen, då den äldre derifrån afligsnade sig, men den yngre qvarstannade hela natten, sysselsättande sig att förfärdiga brödnaggar. Om morgonen efterfrågades den äldre, utan att någon om honom kunde lemna upplysning; men julaftonen förmärktes i masugnen en svår lukt, och när en malmkrossare skulle efterleta någon förlorad persedel, finner han en-karl ligga död i en grop i masugnens mellanrum invid det rör, som leder gas från masugnen till rostugnen. Kroppen och de trasiga kläderna voro till en del uppbrända eller förkolnade. Mannen, som förmodligen velat i den starka kölden åt sig bereda en varm sofplats, torde under sömnen ha inandats qväfvande ångor, som från gasröret utträngde, och sålunda ljutit döden. I fyllam och wiltan. Under denna rubrik berättar Nerikes Allehanda: Erik Hellström var .smedsdräng vid Elfstorp bruk i Grythytte socken. Nu 56 år gammal, var han sedan 20 år tillbaka känd såsom drinkare, van att taga in större last, än hans skrot mäktade bära. Med pengar försedd, skulle han naturligtvis på nyårsaftonen ha he bränvin till helgen, och att fira dagen inbjöd han flera af brukets smeder, deribland två sina bröder, till en bränvinsfest i salongen, såsom hans rum en trappa upp i smedsbyggnaden vid Elfstorp-ån kallas. Der söp han sig först full i sällskap och tog sedermera i ensamhet ytterligare påfyllnad, så att han klockan 8 på nyårsaftonen sågs ligga redlös irummet. Haltannan timme senare träffades han lika redlös, men tillika jemmerfull i en backe invid stångjernssmedjan, Han inbarg då i mörka natten i sitt rum och dog töljande natt, utan att ha kunnat tala ett ord, sedan han vid sjelfva åreskiftet påträffades och inbars. Då det blef ljust på nyårsdagen, befanns han ha skrubbsår på flera ställen i hufvudet, hvilket förhållande jemte andra omständigheter föranledt en länsmansundersökning rörande dödsfallet. Dervid upplystes, att huset, der han bodde, är beläget nedanför en backe och med denna förenadt genom en bro, från hvilken, att döma af blodfläckar på marken nedanför, Hellström synes ha nedstörtat (eller möjligen nedstörtats), hvare!ter han, såsom ytterligare blodspår visa, krupit en sträcka af 100 fot, tills krafterna öfvergifvit honom. Croft brott. Södermanlands Läns Tidning berättar: Vid lägenheten Stora Stenbrosätter i Ludgo socken, nära Ripsa-gränsen, föröfvades natten till den 2 dennes kl. mellan 1 och 2 en våldsgerning af den mest upprörande art. Ställets innevånare, ett åldrigt hjonelag oci deras son, blefvo nemligen ur sin djupa sömn uppväckta af ett buller i huset och, innan de ännu hunnit undersöka anledningen härtill, den ena efter den andra öfverfallna af en främmande mansperson, hvilken med en i rummet tillgripen yxa förfärligt misshandlade dem alla, isynnerhet den gamla hustrun, hvars armar nära nog afhöggos. Bofven, som, efter hvad det vill synag, förut gjort sig hemmastadd med lokalen, hade på fönstervägen dit: inträngt, men sannolikt icke från början haft annan afsigt än att stjäla, fastän han, ertappad i detta förehafvandef senare angreps af mordlystnad. Han nödgades slutligen, efter någon brottning med den illa tilltygade, men ändock för sitt och de ginas lif kraftigt kämpande husfadren, släppa sitt farliga vapen och aflägsra sig samma väg han inkommit, dervid medtagande åtskilliga till hands liggande lösörepersedlar. Dådet utfördes utan annat Jjus än det svaga månskenet. På någon förföljelse vågade de arma misshandlade för tillfället ej tänka. Sonen och hustrun förhindrades derifrån helt ochhållet af sina erbållna åkommor och mannen ansåg sig, af naturlig farhåga att flera deltagare i brottet funnos dolda i närhetea, helst böra förblifva stilla. Förbrytaren har ännu icke blifvit upptäckt. De olyckliga offren för våldet lära numera befinna sig utom fara för lifvet. Ö —— OA KAN LR VCE 0