Dagens Nyheter – 31 december 1870, sida 2

— VV af er på visst sätt förmätna anhållan, och skall bli min sköld mot smädelsens pilar, om någon skulle uppdaga vårt hemliga möte. Mitt hus är min borg, säga engelsmännen, och derför har jag valt mitt eget rum, för att mottaga ert besök. Vid bakperten till min bostad skall jag sjelf invänta er klockan sex. Missförstå inte min svaghet att bevilja er anhållan, och tyd icke denna svaghet såsom en känsla till er förmån. Ni är en ädling, och skall säkert handla som en sådan mot hvarje qvinna, som förtjenar er aktning. Er: förtroendefulla landsmaninna 6. H. Gundla tyckte att man omöjligen kunde uttrycka sig. mera försigtigt, och att detta bref, om det föll i främmande händer, aldrig kunde göra henne någon skada. Men ändå bäfvade hon för detta möte. Hon visste inte hvarför, men han såg någonting ödesdigert i detta hemlighetsmakeri, hvarpå hon börjat inlåta sig med en ung man, som hon på det hela så litet kände, och hon tyckte sig spela en bedragerskas roll inför sin visserligen för det närvarande besynnerliga och kyliga, men förut så vänliga kamrat och värdinna. Dock, tärningen var kastad, det gällde nu bara att räkna dess ögon. Klockan slog sex i närmaste kyrktorn, och Gundla smög sig tyst utför baktrappan. För att icke röjas af någon hade hon intet ljus med sig. Hon öppnade med någon svårighet