förre eller mindre nar längre eller fortare ej bragt ftor ffada fraffet allt efter turliga bördighet tid. OM huru m önvcr fig GCKom i andamålscnlig tenfamlingar, hwilla hindra ädle : ter a å födan jord finna trefnad och rift löna odlarens möda. Huru många fält fe mi ej af brift på dilning bära en ringa affoftning af ftarraräs, bmwars afbrytningsfoftnad blir i förhållande ull frördens märde få dryg, att det rätt räfnadt ofta ffulle befiunnas fördelaktigare att lemna hela jförden åt fitt öde, då desfa fält, fullt afdifade, ffulle deremot Ifemna en rif affaftning af jädesoch goda fodermärter. Och allt detta ffer oftaft af emmift mwidhållande af gammal flentrian i följd af Dbriftande infigt. Men mi måtte ftadna mid desfa exempel för att gå midare. Nordbrufaren bör widare fänna de hjelpmedel, han måfte anlita för bedrifmande af fitt yrfe. Nfwen här öppnar fig ett mwidfträdt fält med fun: ifaper att inhemta od) erfarenheter att göra Desfa hjelpmedel äro mångahanda oc af ftor mwigt att rätt fänna. Med de redfiap, han anmänder för att bearbeta fin jord, måfte jordbrufaren i förfta rummet mara nära och förtroligt befant och på pricten meta, fhwad han af Mvarje redffap under olifa förhållanden har att fordra och mwänta. Dertill fommer fåfom färdeles migtig infigten om nödwändigheten att amvända andra hjelpmedel, för att derigenom bringa jorden i högfta bördig: het; fådana medel fom jordblandningar, extra gödningsämnen m. m.; ty förgätas får ej, att jord, fom dlifmit författ i högfta möjliga bördighet, betalar bdöft utfäde och arbete. ESlhuiligen måfte oc jordbrufaren lära fänna vrodufterna af fin jord och förmånligafte fättet att realifera dem. Man funde tyda detta mara en jemförelfemwis lätt faf; men den, fom förfölt fia på beräfningar i detta af feende, har fått erfara att äfmwen denna fråga har fina fmårigs heter. Wi behöfma blott uppftälla den frågan, hwilsetdera, wid ett mift pris på hafra, är fördelaftigare, att förfälja denna mwara eller att uppfodra den på fina freatur och få erfättning genom mjölt eller fött. Frågan är ej lätt att befmara, och ufwväl är fwaret af ftor migt för efonomien. Sannolift är, att wi här mwarit inne på en farlig afmäg genom brift på infigt och beräfning. IBårt lands ftora årliga utförfel af hafra, i de är, då detta fädesflag betalts lågt, ide mindre än i år med högre pris, fynes bewifa, att mi ännu ej äro jullt på det flara med tillämpningen af den efos nomiffa grundfanningen, att de meft förädlade marorna lemna högfta minft och tåla längfta tranz iport. Dot mifar fig härutinnan alltmera ut: iigt till ett bättre. Gödfreatur exporteras redan till ej obetydligt märde, och det ftorartade företag af mejeriffötfel, fom med ftor fördel bedrifmes i Stotholm, är en företeelfe, fom innebär rifa för: Hoppningar för mårt land, enär det utan tmwifmel ifall gifta mädelfe ät företagfamhet i famma rigtning på många andra ftällen. Den dag torde ej mara aflägfen, då den froenfie jordbrufaren ifall finna med fin egen fördel öfmerensftämmande utt erportera fin hafra i form af fmör, oft och gödfreatur, hwarmid han defutom gör en nu föga beräfnad minft derigenom, attomwid en mera ute iträdt freatursffötfel den ölade och ill jin beitaffenhet bättre fpillningen lemnar Honom medel att villigt gödsla fina fält och derigenom minna i hög grad öfade ffördar af de ädlare fädesflagen och fodermärterna. Wi hafiwa här nödgats inffränfa of till några forta antydningar i mwårt ämne. Atföilliga af här midrörda förhållanden fomma måhända att utförligare behandlas i fommande artiffar. Öfmertygade, fäfom mi äro, att fwenjfa jordbrufet går en ftor och rif framtid till mötes, önffa mi att äfimen funna få draga ett frå till ftaden, och fall det blifma mårt allmarliga bemödande att föta, med fäftadt affeende i fynnerhet på den mindre jordbrufaren, framlägga ett och annat, iom fan mara honom till werflig nytta, och fioka wi dermwid hemta, hmad wi hafma att bjuda, dels ur egen erfarenhet, dels uv de bäfta och fäkrafte fällor, fom ftå of: till buds, men föfa att hålla of mid fådant, fom wi tro of funna förfäkra wara depröfmadt och efterföljansmärdt.