Dagens Nyheter – 27 december 1870, sida 5

föremålet för deras tanfar oh berättelfer, oh när de förtäljoe om Hans tarfliga Ilefnadsfätt, entla dvägt, hans bädd på risqwiftar under bar him mel, Hans dryd ur fällan, hans måltider på häftryggen och federmera om hans mäldiga färd, hans mod och dödsföraft och de förmånande bragderna, då fygnade gammal och ung med häpnad och förs tjusning, och den man, fom deltagit i en fådan bjeltes öden, blef fjelf föremål för allmän beunsz dran och mwördnad. De flefte af deba faroliner gjorde jig od för: tjenta af eftermerldens färlef oc) högaktning genom dygder, fom närmade fig hjeltetungens urbild. Wärda att, uppftällas fom föredöme i gudsfruktan, enfelhet och allwar, utmärfte de fig derjemte acenom en uppoffrande inbördes mänfiap och tillgifwenhet, iom trotfade alla Hinder, alla famhällsifilnader. Man föga den gamle högt uppfatte be fälhafmaren wid fit eget bord befvifa oh fom wän oh famrat behandla den foldat, fwilfen troget följt Honom genom fälttågens faror och fångeultapens förfafolfer. Nde få mifade fig alltid i en dvägt, fom fullomlig: öfmerenskämde med den dyrkade ionungens, och du hons namn nämndes, förfummade de aldrig att vlotta hufmudet. 3 Det följande milja mi beffrifma huru de många Irigsfangarne i allmänhet framlofde fina dagar i Rypland, Pwerefier wi Hola förtälja ut förligare om några irigar., fwoilfas eden marit at märkligare flag.