Dagens Nyheter – 24 december 1870, sida 2

hed RA ett album, och förvånade sig sannolikt öfver den dåliga smaken att tala ett så barbariskt språk, då man ömsesidigt kunde tala den tjusande fransyskan. Fingal fördjupade sig alltmer i åskådandet af dessa förtrollande ögon, som så från den lilla väderhufvan hade skjutit hans hjerta i brand, och Gundl!a undrade och undrade hvar hon förut hade sett den unge husarlöjtnantens på en gårg så milda och eldiga blickar. Men hvarför stod ni i vinterkylan utanför fönstren till Jardin dHiver?!t — frågade baron Fingal, i det han makade en ejdedunsdyna af siden bakom den förtjusande gästens rYggeHvarför? — Sådan fråga till en qvinna! Af nyfikenhet, förstås. Det är inte alla dagar som expcditerna ha råd att bjuda på baler. Men apropos expediterna, så undrar jag med ångest hvad som blef af den stackars monsieur Guichard? Ah, förstå svenska — monsieur Guickard! Ou:! Le malheureve, il est perdu! Gundlas värdinna berömde sig af att kunna uttrycka ett dussin ord på det ceruella språket, och dessa hade hon under mycken munterhet och mycken oläraktighet inhemtat af sin blonda kamrat och hyresgäst. Och nu började de båda unga damerna — ty madame Regnier räknade ej mera än tjugofyra år, och hade ändå varit enka efter en ung handlande i två — nu började de unga