—— OO 1 december egnades åt upptagande af döde och sårade, som blifvit qvarglömde, och att bereda sig till ny strid, hvilken man antog skola levereras några dagar derefter. Men preussarne förekommo fransmännen och öfverraskade i sin tur de uttröttade trupperna den 2 tidigt på morgonen. Under 3 timmar försvarade de sina positioner, och under ytterligare fem timmar pågick striden, nu med tillbjelp af 50,000 man, i hast utsände från Paris, för att taga preussarnes 2:dra försvarslinier, hvilket nu fullkomligt lyckades. Ett oändligt jubel helsade underrättelsen om denna parisarnes andra stora seger. Generalerna Trochu och Ducrot hade äfven denna dag personligen deltagit i striden samt eldat trupperna med ord och handling. För att nu vara säkra för alla öfverraskningar af obehaglig art drogo fransmännen följande dagen sig tillbaka öfver Marne, endast bibehållande ett par starka batterier på höjderna af Avron. Förlusten af officerare hade varit oerhörd och af ett regemente, med hvilket kapten Gustat Pontus Bagge följde, återvände endast 2 officerare, 1 underofficer och 10 man. Bristerna ersattes de följande dagarne och nu står hären slagfärdig, froktansvärd igen. Man väntar hvarje minut anfallssignalen, denna gång blir det åt ett annat båll. Alla ambulanser äro fulla och man har vädjat till allmänheten för att få enskilda våniogar och sängar upplåtna. Från alla håll har man skyndat lemna hvad man har kunnat, och ifvern att hjelpa de sårade är verkligen rörande. En mängd fångar ha gjorts och bulevarderna hvimla om aftnarne af preussiska officerare. Bland svenskar, som med utmärkelse deltagit i dessa bataljer, är kapten Bagge och en ung Rosencrantz (från Skåne) de som mest gjort sig bemärkta. Den sednare träffades af en kula, som dock lyckligtvis endast rispade upp rockärmen. Han föll och armen svullnade upp; dagen derpå var han nästan bra igen. De lära begge vara nämda på dagorder af general Ex6a. En ung Gunnarson från Göteborg gjorde äfven heder åt svenska namnet; han har deltagit ifrigt alltsedan kriset började och städse visat prof på utmärkt mod. — SS. V. Rubenson, som deltagit i de första utfallen i början af belägringen och alltid med heder, var under dessa begge dagar placerad vid en förpost, som ej fick tillfälle deltaga i striden. Af de 100 man, med hvilka Rosencrantz framryckte, återvände 8; hens rock var öfvergjuten med blod. Bagge räddade genom sin sinnesnärvaro en hel förpost från undergång, och i går då han tog afsked af den bataljon, med hvilken han stridt dessa begge dagar (han tager nemligen i dag mot sitt eget kompani), anhöll 1 kompaniet att han ville någon gång minnas de män, med hvilka han under 14 dagar deladt ljuft och ledt. O.L-m,