Hvarjehanda nyheter. Slagfältets vampyrer. Franska tidningen Droit redogör på följande sätt för ett mål, som nyligen förevarit vid polisdomstolen i Paris: Ofta är kriget midt under sina fasor skönt. Det har sina förskräckliga, men också sina pittoreska och poetiska sidor. Kanonen som dundrar, eldoch jernregnet, bataljonernas chocer, kavalleri-orkanerna (procelles equestres), vid hvilka jorden darrar och som ila fram i ett moln af rök och blod, allt detta skakar inelfvorna och låter hänförelsens rysningar genomtränga hjertat. Men när denna feberrörelse upphört, när stridslarmet tystnat, när kämparne försvunnit, då börja de sorgliga och nedslående scenerna. Natten nedstiger öfver högar af lik midt under de sårades och dödendes jemmer och rop af smärta. Misstänkta skuggor luta sig öfver dessa soldaters, dessa martyrers kroppar, som offrat sina lif för fosterlandet. Förfärliga banditer, rysliga Megäror gå nedhukade omkring och plundra sina offer vid det matta skenet af en lykta. Om någon gång en döende, lydande en instinkt som ännu finnes qvar, söker hindra dem att taga från honom någon skatt, någon kär tamiljklenod, gifva de henom nådestöten, afkyla honom, såsom de cyniskt uttrycka sig. d Det obehagliga intrycket blir ännu vidrigare, då man bland dessa helgerånare finner ett tolf års barn, såsom den unge Thorel, hvilken nyligen var anklagad inför polisdomstoen. Han är en af dessa bleka gaminer, som så gerna trängas omkring schavotten, då blodiga exekutioner försiggå, emedan de genom att bevittna dessa exekutioner lära sig att utan fruktan sjelfva gå döden till mötes eller tilldela andra det dödande slaget. Thorell arresterades nattetid på landsvägen, då han återkom, bärande en tung börda af stulna föremål, dem han tillegnat sig på slätten vid Aubervilliers, hvarest en strid hade egt rum. En rysning af fasa genomlopp hela åhörareförsamlingen, då på polisdomarens kallelse denne gosse med sitt hemska, vidriga ansigte kom framträdande med ljudlösa steg, bestänkt af sina sårade landsmäns ännu knappt kallnade blod. Förhärdad oaktadt sin ungdom, sökte Tho rel vilseleda rättvisans tjenare genom att anklaga en hop kamrater och till och med ansedda personer, hvilkas oskuld genast kunde till fullo bevisas. Gossens far, en hederlig arbetare, som är förtviflad öfver den vanartiges beteende, har förklarat att han ämnar helt och hållet taga sin hand rrån honom. I följd häraf förordnade rätten att Thorel intill sitt dertonde år skall vistas på ett af statens bukthus. Från gatan. 4. Äh hör du, känner du Gambetta? B. Ja... visst f.n känner ja henne!