Dagens Nyheter – 17 december 1870, sida 6

— Ila — tömde han sitt glas i bottea, hvarefter han smackande tillade: Nej, det är inte bränvin!4 Men kronofogden luktade på sitt glas, och sade med skalkaktig min: Jo, sannerligen är det inte bränvin. Gumman Sara tog miste på krus. Det här är den sjuttioåriga gamla finkeln jag köpte på samma auktion som vinet, och som tiden destillerat så förträffligt. CBränvin! — utropade på en gång de båda bedragne, och Tovenius tillade: — Nej, man skämtar med oss! Det här vinet har aldrig varit gammal finkel, så kan inte helvetesdrycken smaka, och till bevis derpå tömmer jag några droppar till, om bror Hjort så tillåter. Anders Samuel ämnade fylla i sitt glas på nytt, men putsmakaren hindrade honom. Seså för raggen! Sup sig inte pirum; herr nykterhetsapostel, det må nu vara vin eller bränvin, namnet gör här intet till saken. Ja, der se vi, mine herrar, när begärelsen aflat föder hon synden.t CJag har inte begärt något bränvin, inte begått någon synd. Lurad eller icke lurad, har jag druckit lite oskyldigt vin, det i — det ä allt, allt!X Halt! — rimmade kronofogden och styrde Anders Samuel rätt, när han skulle sätta sig på stolen; Det kraftiga prestölet, af hvilket nykterhetss