Dagens Nyheter – 17 december 1870, sida 5

— 120 — Men nu tyckte prosten och pastorn att skämtet gick för långt, och kronofogden lugnade snart de uppskrämda med förklaringen, atthan icke ville göra någon skandal för denna gång, men han varnade för förnyelsen af ett slikt uppträde och uppmanade till mildhet mot de obildade drinkarne, som inte hade uppfostran och upplysning till stöd och hjelp mot frestelsen. Häradshöfdingen och kyrkoherden, hade fått sig ett verkligt rus, förorsakadt dels af ovanan vid starka drycker, dels af den farliga och omåttliga blandningen af kraftigt hembrygdt öl och gammalt försåtligt bränvin. Efter måltidens slut leddes en och en af krorofogden till prostens väntande vagn. Snart hördes åkdonet rulla bort åt landsvägen, medan två suddiga röster högljudt uppstämde studentsången: Vikingasäten, åldriga lundar! I glädjen öfver att ingen anklagelse var å färde glömde de berusade all försigtighet och u tsatte sig sjelfmant för kuskens förvåning och misstankar. Jo, det der ä mig ett par sköna gökar !4 — utropade kronofogden skrattande, sedan de resande försvunnit. — Det är inte första gången jag kommit på dem med anlag för omåttlighet vid gästabud, fastän drycken endast varit den helgade drufvan. Era jesuiter! Jag hoppas ni inte glömmer min lexa så snart.6