EEE NASN SRS NE lgans. Dels friskaror, dels invånarne satte sig till motvärn. För att afskrämma andra städers och byars invånare från att göra sammalunda uppbrände tyskarne en stor del af Chäåteaudun. Den bekante Wachenhusen (korrespondent till Kölnische Zeitung) har sedan besökt platsen och beskrifver dess utseende. Som man finner af hans skildring anser han det mycket oklokt af enskilda franska medborgare, som icke höra till armån, att försvara sitt land, och att äfven friskarorna mera skada än gagna det — i hvilka afseenden det ser ut som utgången skulle gifva honom rätt; men med en sorg, som enhvar delar, ser man emellertid ået rysliga system som tyska öfverbefälet följer och som af en och annan befälhafvare alltför hårdhjertadt tillämpas, att förstöra enskild egendom: Skildringen, hvilken för öfrigt naturligtvis är gjord från tysk synpunkt, lyder så: Sedan i går afton befinner jag mig återien af de hårdast pröfvade städer, en ruin midt i ett paradis, i Chåteudun, som ådragit sig det hårdaste straff genom sitt hårdnackade och energiska försvar mot preussarme, genom sina i och utanför staden uppförda barrikader och genom sin eld från fönsterna. En hel stadsdel, tvåhundra och några och trettio hus lades i aska och öfverlemnades derjemte till plundring, derför att borgerskapet sjelf satte sig till motvärn mot fienden. Oförklarlig förrefaller denna djerfva dårskap, detta vansinne hos förståndigt folk, såsom dock väl måste finnas bland borgerskapet i en ganska betydlig och välmående provinsstad. Men äfven denna olycka var blott en följd af de osannfärdiga berättelser, hvilka officielt utbreddes och ännu utbredas öfver hvarje fäktning, som eger rum. Då nämligen fienden efter intagandet af Orleans ryckte an mot Chäåteaudun, ketto det allmänt, att det var blott en af de segrande fransmännen slagen, sprängd trupp, som försökte en kupp mot Chåteaudun. Genast vidtogoz3 alla möjliga försvarsanstalter för att afvisa marodörerna. En kolossal barrikad uppfördes, alla stadens ingångar spärrades, alla de kringliggande husens fönster besattes med skyttar, och stadens intagande skedde ej utan offer å vår sida; officerare och soldater voro i högsta grad förbittrade öfver den eld, som från husen riktades mot dem, och då staden var intagen, uppflammade lågorna från taken i hela qvarter. Får jag tro invånvarnes utsago, så tovs staden först formligen af trijigare och först sedan af preussare, ty enligt invånarnes beriättelser kastade sig kort före preussarnes anmarsch omkring tusen frijägare in i staden, fördrefvo mairen och andra myndigheter, uppförde 18 barrikader och satte isynnerhet vid gatan Orleans just de hus i försvarstillstånd, hvilka de funno stängda eller hvilka stängdes för dem. Detta vore då ingenting nytt, ty mången husegare i Frankrike har under detta krig bragts till tiggarstafven derför: att ett halft dussin dumdristiga karlar, som haft en bössa i handen, i fäderneslandets namn tilltvingat sig inträde i huset, skjutit från fönsterna, gripit till flykten bakvägen och lemnat husegaren i sticket såsom ansvarig. Försvaret af Chåteaudun leddes af en kapten vid frijägarne, som derför utnämdes till öfverste-löjtnant. De erbjuda en tröstlös anblick, dessa nedbrända gator, dessa rader af grus och svarta ruiner; gruset bildar på båda sidor en upphöjning, som begagnas till en ganska ojemn gångbana. Klocksträngarna hänga ännu qvar på ytterväggarna, till och med några vinrankor ha stått mot branden och slingra sig längs murarna; äfven telegrafledningen har vid en gata förblifvit alldeles oskadad. 3 fe tr stR RNE RA SR Be NE PRtRE sor TTR RR SAR TR ERA