os roa a a RER BREES ORD RENEE Svenska folkets tillstånd. I Nyköpings län. Frälsebonden. (Forts. ) Då man vandrar öfver de Södermanländska bygderna, finner man jordbruket på få ställen så bedrifvas, som man haft skäl att vänta i en provins, der man i de talrika herrgårdarne borde i det afseendet ha vackra exempel, manande till efterföljd. Men saken är den, att bland de större egendomarne endast, ett ringa fåtal har hvad man egentligen menar med ett vackert jordbruk. Man kan ej frigöra sig från intrycket, att de större jordegarne hafva sitt landtbruk baseradt mera på lyx, än på verkligt ckonomiska grundsatser. Att hajstora fält, synes vara hufvudsaken, äfven om de afgjordaste naturhinder derigenom måste öfvervinnas eller undanrödjas med en kostnad, som jorden aldrig kan återbetala, och äfven med äfventyret, såsom vanligtvis är fallet, att det stora fältet icke kan ordentligt skötas och att deqha skötsel, som sker efter ett klumpsystem; enligt hvilket de mest olikartade jordarter ofta tvingas att bära samma säd, jemförelsevis blir för dyr, dels genom de: långa transporterna, dels genom den massa folk, som derför måste underhållas och bringas ur sjelfverksamhet, ett underhåll som blir tyngre är man anar och i öfrigt medför många ledsammt följder. I våra sjörika landsorter sjunges mången visa om vattnets dragningskraft, Necken bor i alla strömmar. Hvarje djup har: sin tjusning, sin lockande röst. Farligare än vattnets dragningskraft synes dock jordens Svara för menniskan. Den torfvya man eger, hon må vara stor eller liten, har den sällsamma egenskapen att alltid vilja förstoras, alltid utvidga sig. Denna frestelse motstår en jordegare sällan, han köper, han lägger under sig allt hvad han kan, han skuld4) Följande bidrag till kännedomen af frälseböndernas ställning, hvilket uteglömdes vid anförandet af förut meddelade kontraktsbestämmelser, inrymmes här: I en af länets norra socknar påträffades en frälsebonde, som brukade !2 förmedladt mantal, -å hvilket han sådde 72 t:a hvete, 3!(4 t:r råg, 4!3 t:r vårsäd och omkring 5 t:r potatis. Brukaren, som hade sitt kontrakt stäldt på 1 års uppsägning, hade! likvälj plöjt upp all. naturlig äng, som förut gifvit snart sagdt ingen afkastning, och odlade i stället klöfver och timotej, af hvilka grässlag han skördade omkring 14 lass, så stora, som man pålassar de i Södermanland brukliga små skakvagnarne utan sidostegar. Det naturliga gommarbetet för kreaturen var, såsom nästan öfverallt i Södermanland, med undantag för skärgårdssocknarne, klent; kreaturen gå största delen af sommaren på skogen. För denna gård utgöras vid herrgården 4 mansdagsverken i herrgården året om; 12 mansoch 12 hjondagsverken under slåttertiden och lika många under sädesbergningen; 20 kördagar med par hästar, hvarjemte brukaren var skyldig på budning utgöra högst 60 mansdagsverken utöfver de ordinarie. I spanmålsarrende skulle för gården dessutom lemnas 10 t:r spanmål, hälften råg och hälften korn. Frälsegården är belägen 31(a fjerdingsväg från herrgården, der dagsverkena utgöras. Under samma egendom finnas bönder, äfvensom torpare, hvilka ha öfver 1 mils herrgårdsväg. Drängarnes kontanta lön är der i allmänhet 100 rdr.