Dagens Nyheter – 5 december 1870, sida 1

De dominospelande studenterna på caf6en skärmytslade med speord öfver presidenten helt ogeneradt, fastän ordet CCayenne4 i eldbokstäfver borde ha strålat för deras ögon från de klassiska väggarne. Men man fruktade inga spioner på detta ställe, der allt var revolutionärt ända till garcongerna, och der man med de forskande blickarne genomborrade hvarje inträdande fremling. Dock, den svenska trion tycktes vara känd som gamla kunder, och habitugerna visste, att det var tre frihetsälskande mnordboer, som åhörde deras passionerade utrop. Jaså, herrarne ha redan köpt sig biljetter — fortsatte Fingal. — Tio franc! Det var just inte något smörköp. Det gör tjugo franc för dig och din söta fru, mon bijou! Allt för nöjet att få flyga i luften tillsammans med en pring?4 Vi sätta oss på säkerhetsläktaren — skämtade mon bijou. — Jag förmodar att konspiratörerna ha artigheten att anvisa oss en sådan. CNär fransoserna anordna en explosion på exposition, så ha de nog sörjt för publikens trygghet — anmärkte bror August. —Dessutom tror jag aldrig på sånader krutdurksrykten. De äro bara en affisch på republikanernas sympatier för sin president, en sorts profkarta på deras fromma önskningar. Jag måste genast skaffa mig en biljett till balent — återtog husarlöjtnanten. — ROSEN BLAND KAMELIOR, AF JOHAN JOLIN. 4