Dagens Nyheter – 1 december 1870, sida 1

AT ennen bedda makans, den tjusande Malvinas, den hänförande verldsdamens, hon; bom hållit baron så länge fjettrad på diplomatens af hohom afskydda bana, och vid hvars död i främmande land han sökte räddning för sin HKejdlösa sorg i försöket, att med passionerad ifver kasta sig in på splitter nya studier, på ländtbruket såsom veteriskap. Beklagansvärde fader! Till hvad gagnade ålla dina snillrika föreläsningar öfver en bildad ädlings ansvarsfulla post i samhällets brödrakedja, alla dina nobla föredömen, alla dina varma famntag och kärleksfulla böner; då du icke egde kraft att motstå trollmakten hos dessa skönbildade läppar, när de blottade sin perleskatt, eller elden hos dessa mörka ögon, hvilka emellanåt kunde vara blida likt en smäktande qvinnas, Men, låtom oss återvända till den bullrande maskraden. ULe galop infernall! — skreko och tjöto tusentals röster till den utmattade orkestern. Le galop infernal!X Denna helvetesgalopp hade blifvit en favorit-melodi för parisarne under vintern, och den vackra, fastän vilda och afgrundsmessiga musiken hördes vid alla publika baler. Kapellmästaren torkade svetten ur sin panna, kastide en förtviflad, men uppmuntrade blick på orkesterledamöterna, och tillvinkade dem skyndsamhet. Det var icke rådligt att låta den befallande och af danslust sjudande folk