Dagens Nyheter – 28 november 1870, sida 3

En bön till de barmhertige. Det är först sedan nöden stigit till sin höjd som man Vågat taga sin tillflykt till den medkänsla för den oförskyldt lidande, som hos Stockholms invånare aldrig förnekat sig. Hustrun till en fattig arbetskarl, hvars redan förut alltför knappa arbetsförtjenst genom maskinhuggningen blifvit än mera inskränkt, :har i flera månader för lungsot och njurlidande varit intagen å lasarettet och 3:ne särskilda gånger, straxt efter det hon derifrån blifvit utskrifven, åter insjuknat, sista gången, då hon erfor att deras bohag blifvit, för bristande hyra, utkastadt på gatan och der fått qvarstå i regnet, samt att hennes yngsta, treåriga son hållit på att förfrysa natten derefter i en trappa, der den lille satt sig, till dess in på natten ett grannfolk förbarmade sig öfver honom. Omsider ånyo utskrifven, måste hon begagna krycka och finner det andra af hennes två barn, en 14-årig gosse, nästan öfverhöljd af ohyra, emedan han haft intet till ombyte, och allt deras husgeråd och möbler bortförda och af värden inlästa, emedan mannen ej kunnat betala de 24 rdr, som på hyran återstå. Ett annat rum har honm fått, men tomt, och intet till mat eller hyra eller återlösen af möblerna. Måtte någon barmhertig skänka den arma en skärf, om än så ringa. Hennes lifstid torde ej blifva lång, men störtas hon åter på sjuksängen, skola äfven barnen kanhända gå förlorade. Välvilliga bidrag till hustru Sundin mottagas på Dagens Nyheters kontor, nr 1 A Myntgatan, der anteckningslista och ordningsmansbetyg äro inlemnade, hvarefter för bis dragen skall tacksamligen redovisas.