Dagens Nyheter – 25 november 1870, sida 2

CE denna plats, dock främst af allt det majestätiska templet. Allt detta var emellertid endast bilder af det förflutna; hur skulle deremot framtiden gestalta sig? Denne fråga var ej lätt att besvara. Det säkra är att förhoppningarna voro få i denna stund; några hägringar uppenbaräde sig just icke för den stackars faderoch moderlösa ynglingen. Gustafs moder hade en bror, som var arrendator af ett litet landtbruk i Upland; han hade efter underrättelsen om systerns död och under det han var inne i staden för att föranstalta om begrafningen erbjudit Gustaf att vistas hos honom på landet öfver sommaren. Onekligen var detta både en verklig fördel och ett nöje för Gustaf, råen någon vidare hjelp kunde han icke hoppas af morbroderr, som var fattig och hade många barn. Hur skulle det väl bli när vintern kom? Skulle han nödsakas afbryta sina studier? En solig och vacker morgon, några dagar efter enkan Renvalls begrafning, höll en vänlig bondkärra, med fjedersitts på, utanför porten till expeditionschefen Räfklos egendom vid Nybrogatan. Åkdonet tillhörde Gustafs mordror, arrendatorn Andersson, hvilken nu var inne för att hemta Gustaf ut till landet. Andersson var borta för att uträtta några ärenden, medan Gustaf rustade sig i ordning till afresan.