Dagens Nyheter – 25 november 1870, sida 1

Re ————— XXL x rit en hård nödvändighet. Deremot förklarade han att Bazaine icke varit oförmögen att kommendera en så stor armå och att han hade handlat mer af personlig fåfänga än med hänsyn till fosterlandets ära. Bazaine trodde hela tiden att freden var nära förestående, och då tänkte han att få utrycka från Metz med 150.000 man och ingifva fransmannen den föreställningen att han vore en stor hjelte, som kunnat hålla sig så länge. Enligt Changarniers påstående kunde Bazaine hvarje ögonblick från den 19 augusti till den 15 oktober genom ett angrepp med hela sin förträffliga och väl disciplinerade styrka hafva genombrutit den fiendtliga hären, han hade äfven kunnat på detta sätt förhindra katastrofen vid Sedan; men i stället inskränkte han sig till några små, planlösa utfall, hvilka alla utfördes med glänsande bravour, men icke ledde till något resultat, emedan de vunna fördearne icke begagnades. General Cbhansgarnier uttalade slutligen den meningen, att orleanska familjen skulle komma att återvända till Frankrike och återgifva det fred, ordning och inre lugn. Preussarne kunna måhända åter insätta Napoleon på tronen, men han skall aldrig blifva erkänd hvarken i Paris eller i det öfriga Frankrike. Då korrespondenten slutligen frågade generalen, om han trodde att Paris skulle gifva sig, blef svaret ett mycket bestämdt: aldrig. Det franska presterskapet hatar Garibaldi lika grundligt som han afskyr allt presterskap, och det låter desna ovilja icke ens nedtystas af något afseende på fäderneslandets sak. Helt nyss, då öfverste Tanora i spetsen för en garibaldisk trupp befaun sig i en by nära Autun, höll pastorn i kyrkan för sina får en predikan, hvari han förkunnade dem att garibaldisterna voro kättare och hedningar; att preussarne långt snarare vore deras bröder; att om de herbergerade eller födde garibaldisterna skulle preussarne, när de komme, bränna deras gårdar, slagta deras boskap och föra bort dem i slafveri. Öfversten lät häkta kyrkoherden, men ministern Gambetta, härom underrättad, Jät sätta honom på fri fot igen.