Professor Pirogow, den bekante ryske kirurgen, har nyligen återvändt från ett besök på krigsskådeplatsen, der han velat inhemta kännedom om de frivilliga sjukvårdsföreningarnes verksamhet. Han berättar att ehuru de frivilliga sällskapens arbete är storartadt och vunnit en högst omfuattande utsträckning, skiljer sig ännu icke den medicinska assistensen på slagfältet från hvad den varit under föregående krig. Sålunda fingo t. ex. efter slaget vid Gravelotte de tyska sårade, hvilkas antal gick upp till 10,000 man, ligga ända till tre och fyra dygn på slagfältet utan att erhålla förbindning samt hade blott ett ringa antal läkare till sin vård. Hos preussarne ha 40 läkare stupat, i följd af den oegentliga föreskriften att läkare bör gå i elden jemte soldaterna. De sårade fingo skötsel endast på från slagfältet aflägsna punkter d. v. s. i hospitalen. Den moderna kirurgin, som infört en s. k. konservativ behandling af den sjuke (d. v. s. undvikande af amputationer), skall ha vunnit lysande resultater, säger hr Pirogow.