Dagens Nyheter – 22 november 1870, sida 2

RET ESR RER RR RR RNE RER RR RR rr FR RR RR TTR RA nr klockan 4 på morgonen bar det af hemåt i sällskap med grefve Rantzau till Breitenburg och bistoriemålaren Lund. Genom Slesvig, öfver Als och Fyen, kom Thorvaldsen till Köpenhamn; 23 år hade förflutit sedan han senast var der. Föräldrarne skulle icke få se honom, modren skulle icke få trycka sin älskade Bertel till sitt hjerta, höra den hyllning, som egnades honom, se det jubel, hans hemkomst framkallade. De voro längesedan döda, men från Guds himmel sågo de honom, från Guds himmel hade de följt honom på hans jordiska lifs triumftåg. In moders tårar på jorden och böner i himmelen äro välsignelse. Blott ett år stannade Han imellertid hemma, innan han åter måste bort. Öfver Berlin, Dresden, Warschau och Wien bar det af till det gamla Rom, Thorvaldsens andra hem; i hvarje stad hyllning oel erkännanden. Kejsar Alexander och Kejsar Frans mottogo konstnären med utmärkelser; hela resan utgör en ny tillsats af triumf i hans vandring genom lifvef. Redan fyratio år i Rom, rik och oberöende, lefde han med den tanken att en gång vända åter hem till Danmark och der hvila ut. På långliga tider hade man icke sett så vackra norrsken i Danmark som hösten 1838. Röda och blå flammor hägrade vid horisonten; Islands ljusa, skimrande nätter hade stigit ned till Danmarks gröna öar. Det var som om Thorvaldsens förfäder, insvepta i norrskenets glans, sväfvade hit ned för att helsa på sin ättling. Fregatten Rota, med Thorvaldsen och en stor del af hans