Dagens Nyheter – 18 november 1870, sida 3

på kultusministerns föredragning funnit godt att fastställa ritningen. Så att nu kan Knista församling börja bygga sin fasad! Berkrifning på en treflig bostad. Rummen äro utmärkt varma om sommaren och svala såsom vinterrum. När dörrar, fönster och kakelugnsspjell äro väl tillslutna, märker man ej något drag, om man står midt på golfvet. Kakelugnarne kunna eldas med utmärkt torr och god ved och ryka då ut förträffligt, i klar luft och vid vissa vindar. Äfven går det an att elda vid hvad vind som helst samt med ved som ej är alldeles uttorkad, ifall man är älskare af rök i rummen, Utsigten är fri och obehindrad mot ett närbeläget ovanligt högt plank. Rummen äro ljusa och glada, när de blifva väl eklärerade. Trappan till våningen är af en sinnrik konstruktion med smala och höga steg samt utan ledstänger, så att man vid brådskande tillfälle kan komma hastigt utföre. Tambur, garderober.och öfriga beqvämligheter besväras man ej utaf. Lägenheten är särdeles passande för en naturforskare i anseende till den rika tillgången på kackerlacker, råttor, mal och flugor. Äfven kan den rekommenderas till någon af herrar kammarjägare, som ämnar anställa nya experimenter. En blifvande hyresgäst kan påräkna att nästan hela dagen och en-god del af natten erhålla musik gratis af deivåningen midt under boende hyresgästernas skrikande barn. Nu är det min tur! För några år sedan afreste en i Köpenhamn bosatt handtverkare med sin familjs samtycke till Amerika, efterlemnande i hemmet hustru och 6 barn. Han bosatte sig i Chicago och arbetade sig slutligen upp i en välmående ställning. För någon tid sedan återvände han för en arfsangelägenhets skull till Köpenhamn, der han genast uppsökte sin hustru och sina barn. Men — en vacker dag var hustrun försvunnen. Om mannen skildrat behaget af sin Amerika-tur i alltför lifliga färger, vet man ej, slit nog; hustrun har nu i sin tur gifvit sig ut på resor och torde vid det här laget vara på väg till Chicago, under det att mannen sitter hemma med de 6 barnen. Värdefullt bittegeds. En skildtvakt vid Nizams palats i Indien roade sig nyligen en dag med att rita figurer i sanden. Härunder kom hans finger i beröring med något hårdt föremål, som tycktes vara nedbäddadt i jorden. Hans nyfikenhet väcktes och för att göra sig förvissad om hvad det var, undanröjde han en del af jorden och fann då ett stortlås af jern, fästadt vid en massiv kedja. Då han gräfde litet djupare, fann han att låset och kedjan hängde tillsammans med en stor trälåda. Han rapporterade nu sin upptäckt till sin närmaste förman, hvarigenom han fick tillåtelse att uppgräfva och öppna lådan, som befanns innehälla värdefulla perlor, inpackade i bomull. Perlorna uppskattas till 3!1la lac rupier (1 lac rupier 168,000 rdr). Väl använd trofe. I Hamburg har under några dagar en kulspruta värit utställd. För att beskåda detta förstörelseverktyg har erlagts en entrå af 2 schilling, och på så sätt ha tills dato influtit 4,334 mark (omkring 4,400 rdr), hvilka, med afdrag af smärre omkostnader, tillföllo de soldater, som under närvarande krig blifvit invalider. Olika natisnallynnen. Under italienska fälttåget sammanträffade tre soldater, en tysk, en ungrare och en böhmare, på ett värdshus, der det hängde ett fickur på väggen, Då de kommit ut derifrån, sade tysken: Det var ett vackert ur. Jag hade god lust att köpa det! — Det förargar mig att jag icke tog det, menade ungraren, Jag har det i fickan, sade böhmaren. En bra pump. I Mittveide ikonungariket Sachsen har en der boende bairare funnit petroleum i en uti gården varande pump. Först trodde han att oljan kom från källaren, men trots alla verkställda undersökningar får han intet annat ur pumpen än petroleum som brinner förträtfligt. För mycket! Sydney Smith yttrar, på tal om hvad man onödigtvis förtär: Enligt min uträkning har jag mellan mitt tionde och sjuttionde år ätit och druckit fyratio fyra hästlass mer än jag haft godt af. BERTEKDTISGORSOS EET SENT SJÖFARTSNOTISER.