Dagens Nyheter – 14 november 1870, sida 2

— 195 a tid älltmera, och. när slutligen .: Tyssarne Bågo att de skulle blifya efter, eaktade de sin rodd och vände slutligen. Men nu hade, de; också lupit i fällan, ty de andra barkasserna stängde oförmodadt återvägen: Förgäfves försökte ryssarne att komma undan, de måste snart lägga bi, och inom kort förde den finska barkassen deras båt som en god pris i släptåg. — Det der kan man kalla att hufvudstupa löpa i fällan, sade Erik, i det han, tryckte Roths hand, men så.springer, icke slupen; så brådt i våra nät, ban skyndar sig undan allt hvad han kan. — Mäåtte väl det, svarade Roth allvarligt, den gynnaren för ingen mer och ingen, mindre än generål Kamenski inom sina relinger, men om icke brisen gifvit honom så god fart, skulle: vi nu haft i våra händer Rajowskis efterträdare. — Hvad, utropade Erik på det. högsta förr vånad, skall icke Rajewski föra befälet längre i Alavo? — Man säger så, svarade Roth sakta, och den der Kamenski lär vara en förslagen herre, som vår tappre Adlercreutz nog får att göra med. Erik svarade icke härpå, utan berättade i i korthet det öde, som för andra gå ngen drabbat fältvävelns hustru och dotter. Väl fördystrades hans. sinne vid. underräts telsen om faderns död, men ungdomens, sorg varar i allmänhet icke länge och tanken på