OR Vid detta århundrades bi holm .75,517 invånare, men genom konung Gustaf IV Adolfs tokerier miste det nära 10,000. Det var således blott 65,474 män, qvinnor och barn, hvilka jublade prins Bernadotte till mötes vid hans intåg i sitt nya fosterlands hufvudstad 1810. Under hans, hans sons och sonsons milda och fredliga regeringar steg folkmängden hvart femtal år oafbrutet till år 1867,.då den var icke mindre än 140,251 och således 14 riksdagsman skulle valts om några riksdagsmän alls bordt väljas det året. Men genom en folkräkning, som egde rum den 31 december 1868, beröffades kufvudstaden snöpligen 8,851 in: vånare, hvilkas beklagande blott skulle öl! saknaden efter dem, och den 1 januari i fjol fanns det således icke mer än 131,400 nyårsgratulanter, de allra spädaste inberäknade, ). Af de 131,400 personer, som chefen för statistiska centralbyrån och fem af stad fullmäktige utsedde förtroendemän ännu hade beröfvat oss, voro 58,639 af mankön, men 72,761 af qvinkön. Det bör då icke vara svårt för någon Tamino här att finna sin Pamina, ej heller för en mormon att bekomma några tusen till äktenskap lediga — och kanhända villiga — skönheter. Af männen voro 16,247 gifta; af qvinnorna 16,548; vid första påseendet tyckes detta. ej gå ihop eller häntyda på en i folkräkningsuppgifterna erkänd mormionist; men att talen äro omaka kan ock härleda sig derifrån, att somliga fruar voro gräsenkor, såsom sjökaptensenkorna ofta äro. Om våra läsare behaga följa oss något längre på siffrornas stråt, som med flit undvikes att göra bråkig, skola de erfara mycket nytt och nyttigt. Att Sden gamla tiden var så god, som vi allt som oftast höra sägas, hindrar icke att utom äktenskap föddes vid århundradets början mer än hälften så många barn som inom äktenskap. Om detta förhållafide var en qvaärlefva af gustavianska tidehvarfvets lättsinne, så förbättrades det icke genom Gustaf IV Adolfs pedantiska ortodoxi, ty året efter den glada statshvälfning som pånyttfödde Sverige sågo 1018 barn lifvet utan att deras föräldrar varit vigda, medan de med vigsel befästade äktenskapen blefvo välsignade med endast 1380 barn. Propörtionen var det året mycket ofördelaktigare för sedligheten än år 1868, då antalet af oäkta barn var tvåtredjedelaår af de äktas antal. Preportionerna mellan dessa olika slag af lika varelser vexla besynnerligt i Stockholm. Från 1830 till 1855 var det ofta lika rasande som 1810. På 1860-talet är det vida anständigare. Man kan läsa mellan raderna i folkmängdsstatistik en, att när ett ovanligt stort antal barn tillkomma utan äktenskap, råder fattigdom i landet, så att fölk icke haft råd att betala vigseln och bröllopet; utan gift sig sans ceremonies. I medeltal 1000 par ingå årligen i Stockholm ett skriftligt äkta förbund och i medeltal 640 af sådana förbund upplösas derigenom att Herren tager den bättre eller sämre hälften af paret till sig. Från år till år vexlar. äktenskapslustan, såstarkt, att-då år 1866 deraf oemotståndligt grepos 1153 par, så etalade deremot år 1868 endast 831 män lysningsafgift, hvadan det årets-like torde af-hufvudstadens presterskrp vara sattiden privata litanian. Folkräkningen, hvilken, såsom sagdt är, på en enda dag beröfvade oss 8,851 medborgare, lemnade dock qvar några så gamla som en man om 95 är (mer han lefver icke mer; han dog i onsdags), 16 fruntimmer om 95 år och deröfver, hvaribland 6 som aldrig burit hymens bojor och 10 som sörjde sina män; en fröken om 100 år och en enkefru om 101: Vid samma tid fanns det 1,5352 enklingar, 8,011 enkor, 196 frånskilda män och 325 frånskilda hustrur. Stockholmsflickorna gifta sig icke för tidigt: det fanns ej mer än 54 som hade blifvit giftå före 20:de året: af dessa var en redan eka och en anhan skild från sin kära man. (Forts.) ) Bristen på öfverensstämmelse mellan mantalsuppgifterna och kyrkböckerna hade blifvit allt större, hvadan en folkräkning anställdes för att utröna verkligt folkmängden i ett visst tidsmoment. Alldeles säkert resultat har nog icke heller den lemnat. I