Dagens Nyheter – 7 november 1870, sida 3

skogsmyra. Efter att hafva vid odlingen ensam uppfört boningshus och nödiga uthusbyggnader, nedsatte han sig här 1780 och gifte sig tvenne år derefter med en fattig, nan huslig och flitig torpardotter från bygen. Här bodde han i 13 år och uppodlade derunder 6 tunn29!4 kappland plogjord och 6 tunn25 kappland äng... Men lägenheten var till den grad frostländig, att grödan årligen förstördes, och han tvangs derför att med hustru och 8 barn år 1793 öfvergifva densamma, sedah hang trettohåriga mödor och försakelser icke burit eller ville bära någon frukt. Men Bengt Ersson var ej den man som tappade modet för denna motgång, hvilken visserligen kan kallas stor för en man i hans omständigheter. Han började nemligen samma år uppodla ett nytt torp omkring en fjerdingsväg från förstnämnda ställe. Här var marken så stenbunden, att han med jernspett måste uppbryta hvarje fläck deraf samt bränna och spränga större stenbloek. Dessa svårigheter oaktadt upptogs på sådant sätt en åkerrymd af 5 tunnland samt 4 tunnland äng. På hela denna areal fanns derefter icke en sten, utan var jorden så jemn som på Uplands gärden, Men af den upptagna stenmassan uppförde Bengt Ersson kring sitt nya torp en stengärdesgård till en längd af 1.300 alnar, som gör, efter en bredd af 2fa till 3 alnar och en höjd af 2 alnar, omkring 7,000 kubikalnar, hvilken stenmur han ensam uppbrutit inom nämnda jordrymd. F SE Under denna tid af arbete. och möda ökades familjen så småningom, och en vacker dag stod det sträfsamma torparfolket omgifvet af icke mirdre än 18 barn, hvilka föräldrarne sjelfva lärde läsa och i öfrigt uppfostrade i tukt och Herrans förmaning. Då mannen dog 1823, efterlemnande ett af alla aktade minne; lefde ännu 13 barn, af hvilka äldsta sonen mottog fadrens torp och genom flit och fortsatta odlingar blef en af de förmögnaste personer i socknen, Alla de öfriga barnen blefvo afven bönder och bondhustrur, utmärkande sig för dygd, flit och omtänksamhet, hvarigenom de också kommiti välstånd och oberoende, en föresyn för alla, ieke allenast genom sina medborgerliga dygder, utan äfven genom den från fadren ärfda kraft och energi, hvarmed de handhafva sitt jordbruk och verkställa sina odlingar i dessa starkt frostländiga skogsmarker. Modren till alla dessa barn dog först för några år sedan. Hon var ända till sin död en rask och kry gumma, glad, bjertlig och välvillig, och kunde väl sägas räkna få sina likar, icke allenast derför att hon framfödt och -kristligen uppfostrat dessa 18 barn, utan äfven emedan hon varit en god och förståndig husmor och flitigt biträdt mannen i hans märkvärdiga odlingsföretag. Om denne sednare glömde vi att på sitt ställe nämna, att han vid sin död jemväl efterlemnade ett kontant kapital af 1,000 riksdaler. Här, om någonsin, göra reflektioner sig sjelfva!