Dagens Nyheter – 2 november 1870, sida 1

nr Mr a nd 1869 och nationalgardisterna från 1870 välj? orleanister eller bonapartister i stället för re publikaner? Härom vet jag ingenting! Hvad mig angår, så fruktar jag icke för att valmännen följa det exempel, som gifvits af denna regering i Tours, hvilken hemtar råd hos hrr Thiers och konsorter, hos medlemmarne af Bonapartes generalstab, i korthet sagdt hos de reaktionära af alla färger, dessa eviga fiender till republiken. . Nej, nej! Jag hyser förtroende till våra valmän:; jag är säker på, att de hellre vilja likna Lyon, som så väl har förstått att kullkasta den monarkiska ordningen genom att genomdrifva -den republikanska rätten, som regeringen icke tyckes förstå, som hon icke förstår. (Bravorop.) Lyon proklamerade republiken före Paris, Lyon tillsatte en välfärdskomitå, Lyon arresterade förrädarne och kastade dem i fängelse, Lyon lade beslag på förrädarnes egendom, Lyon sammankallade valmärnen för att åter upprätta en laglig sakernas ordning, och Lyon valde sin kommunal-representation! (Bravorop.) Hvad har regeringen i Paris gjort? Hon sammankalla valmännen till den 28:de och förklarade, att ett särskildt påbud skulle utfärdas för att ordna valen i Paris och Lyon, Två dagar derefter utkom verkligen ett sådant påbud. Då detta påbud offentliggjordes, hade Lyon redan proklamerat och sanktionerat den republikanska rätten, det vill säga det suveräna folkets nteslutande rätt till att taga initiativet. I Lyon var arbetet således undangjordt. Men af hvem har den republikanska rätten blifvit proklamerad i Paris? Af regeringen? Nej. Regeringen har icke vågat proklamera sig res publikansk: hon har sagt... att hon icke tillhörde något parti! Viljen I då stå tillbaka för Lyon, I medborgare i Paris, som alltid gått i spetsen för revolutionen? Viljen Ticke göra hvad Lyon har gjort? Jo, I viljen göra detta, jag säger att I viljen det. I ären beslutna för att häfda eder rätt, derigenom att I bilden en kommunal representation. Valmän, nationalgardister, I skolen bilda Paris kommunalrepresentation! (Bravorop.) En af regeringens medlemmar har kommit till mig och sagt: Äfven jag önskar tillsättande af en kommuvnalrepresentation för Paris, och regeringen skall gifva efter om bataljonscheferna energiskt påyrka val. HEtthundrafyratio batalionschefer begåfvo sig till stadshuset. På deras protest, som var försedd med 180 underskrifter, svarade regeringen med att... uppskjuta. valen på obestämd tid... Men detta påbud bören I, medborgare, besvara med att utöfva eder rätt. För att bringa deuna rätt till praktiskt utförande bören I endast begagna er af de fredligaste medel, ty i detta ögonolick tillhör allt vårt blod Frankrike. Det skall nog finnas en mair, som uppfattar er rätt, öppnpar valurnan och .läåter valen ske sektionsvis. .De andra mairerna skola, tron I mig, hastigt följa hans lyckobringande exempel. De skola snart inse, att då I gån till valurnan är det icke för att kullkasta de män, som hafva sitt säte i stadshuset, utan blott för att tvinga dem att begagna sin makt för att rädda Frankrike, tör att rädda republiken. Låten blott dessa män stanna qrar i stadshuset, låten dem blott stanna der, men såsom revolutionärer, icke gåsom monarkister. Endast Paris representation kan rädda dem, i det aft den samtidigt räddar Frankrike. och republiken. Om I tron att en kommunal-representation gifver oss större kraft att tillintetgöra den fräcka fiende, som hotar oss, då bören I också orubbligen vidhålla edra fordringar, handla derefter och rösta. Vi vilja vara våra fäder värdiga; vi vilja göra vår pligt genom att likna detta stora folk och denna stora representation, som år 1792 räddade Frankrike och banade väg för republiken. (Ihållande bravorop.)