Dagens Nyheter – 28 oktober 1870, sida 2

ning i den kärlek jag hyser till dig och vår dotter? Nej, nej; du är finska och du har samma känslor som jag. Fosterlandetsräddnidg är den enda tanke vi nu böra hafva, alla enskilda intressen måste uppskjutas. Må Rajewski göra allvar af sin hotelse, jag kan icke svika min pligt. Med dessa ord lutade han sakta hufvudet i ena handen och stirrade ned på marken. Plötsligt sprang han upp, hans ögon blixtrade och öfver de vackra manliga dragen spred sig ett varmt leende, då han utropade: Ja, Erik älskar min dotter, och efter hvad jag kunde märka, ser icke heller hon honom med oblida ögon. Må han nu göra sig värdig hennes och vär kärlek; må han försöka det vågstycke, som gamle Palo talat om; må han gå till Alavo och i moskoviternas läger hemta sin brud. Men, hvad ser jag, utbrast han och satte högra handen öfver ögonen, der kommer ju Heikki; han måtte hafva någon rätt vigtig nyhet att berätta, efter som han ror så friskt. Några minuter derefter stötte Heikkis lilla båt mot land och den reslige bonden sprang vigt och lätt mot Roth, under det han utropade: — Nu är det tid, väbel; för en halftimme sedan passerade den ryska skutan förbi Ruovesi och kommer nu hitåt för fulla segel. — Hur stor besättning kan den föra? frågade Roth häftigt. — Ungefär trettio man. Ni må tro, att