SSE Husbonde och tjenare, Det iäricke så länge sedan man ansåg husagan så behöflig, att den hade laga häfd. Följden deraf blef ett. ständigt spändt förhållande mellan principaler och tjenare. En nyare tid fann det anstötligt att, sedan kroppsstraffen blifvit ur lagen borttagna, den barbariska husagan skulle qvarstå der, hvadan äfven denna sista lemning af barbari utströks, och sedan dess har ett mera patriarkaliskt förhållande inträdt mellan arbetsgifvåre och arbetstagare. Ganska ofta omtala tidningarne, huru arbetare å verkstäder subskribera till dyrbara presenter åt sina förmän eller principaler för att dermed uttrycka tillgifvenhetsoch tacksamhetskänslor. Efter dessa välgrundade reflexioner berättar Wenersborgs. tidning: Källarmästaren L. Welländer, som i dessa dagar atflyttar från Wenersborg till Trollhättan, var en afton under förra veckan föremål för en dylik ovation. Hr W:s förra biträden hade nemligen inbjudit honom jemte några hans vänner till en enkel afskedskollation å stadshuset, hvarvid de unga biträdena i en skål uttryckte sin erkänsla för hans alltid visade humanitet mot dem och sin saknad, då han nu lemnade denna plats. Den lilla festligheten bar prägeln af det innerligaste förhållande mellan husbonde och tjenare. Småstadsfasoner. Från sednaste rådstufvurätts-session i Arboga meddelar stadens tidning följande referat: Då hr borgmästaren framställde den van: liga frågan om någon hade något att inför rådhusrätten andraga, steg stadsfiskalen fram och anhöll det poliskonstaplarne kunde medgifvas frihet från att under de marknadsdagar, då folktilloppet gaf dem sträng sysselsättning, å öfliga tider inställa sig hos hr borgmästaren, hvilket afslogs på den grund att det ansågs nödvändigt att konstaplarne visade sig, så man fick se hur de sågo ut, och tillado borgmästaren, att han icke skulle uppehålla dem längre än som var nödvändigt. 005 BRONSET ES RE TOTT NSNEE I TARA LOSE NER OK Ae 1 NE IS ERAN