Dagens Nyheter – 22 oktober 1870, sida 1

HKHriget. En officiel fransk berättelse meddelar om striden vid Bagneux (utanför Paris) den 13:e oktober: Under en stark eld från fästena fråmryckte mobilgardet från Cote dOr, tog fiendens position med bajonetten och nedhögg preussarne, oaktadt de vände gevärskolfvarne uppåt. (!) I Bagneux gvarlemnade fienden 300 döda och 100 preussare togos tillfånga, Vid Chatillon togo fransmännen två barrikader och drogo sig derefter tillbaka i Paris. General Huc, förre kommendanten i den nu eröfrade franska fästningen Toul, här, enligt ett telegram till FIndependance, aflidit af kopporna i Minden. De frånska fästningarne Strasbourg, Toäl, Lichtenberg, Lutzenstein, Weissembourk, Maisal, Sedan, Laon, Vitry le-Francais och Soissons ha tills dato intagits af tyskarne; Paris, Metz, Phalsbourg, Mezidres, Thionville, Bitehe och Montmåedy belägras för närvarande; Verdun, Schelestadt, Neuf-Brissac, Longwy oeh Carigan äro för ögonblicket eernerade; mot Belfort, Lille och Givet har ännu ingenting företagids. Franska Loire-arm6n består, enligt ett telegram från Berlin till Times, af 10,000 man reguliert infanteri, 3,000 man reguliert kavalleri, 4,000 afrikanska soldater, 4,000 frivilliga, 2,000 artillerister och omkring 30,000 mobilgardister, som alla äro beväpnade med chassepotgevär. Till Wiener-tidningen Presse skrifves: Jag kan af egen erfarenhet bekräfta att helsotillståndet bland de tyska trupperna är dåligt och dagligen blir sämre. Det är icke blott tyfus ochrödsot, som härjar bland der, utan många duka äfven under för fältlifvets ansträngningar. De berättelser, jag läst om tillståndet bland fransmännen, motsvara ej verkligheten. Isynnerhet misstager man sig om stämningen och motståndskraften hos franska folket: De redan utblottade norra provinserna äro visserligen ej mera så krigiskt sinnade, men provinserna söder om Loire tänka helt annorlunda, och de nya franska armåberna, som helt säkert lemna mycket öfrigt att önska med afseende på ordning och disciplin, behöfva blött en duglig anförare för att börja ett annat fälttåg, som skulle bereda den tyska hären oväntade öfverraskningar. Man underskattar i sitt segerras alltför mycket hvad som föregår fjärran från den egentliga krigsskådeplatsen. I Pesth Loyd af den 14 d:s läses: Man har nu öfvertygat sig om en vigtig omständighet, hvars följder äro oberäkneliga, nemligen att provianteringen af tyska armen framför Parisställer en uppgift till de tyska militära myndigheterna, hvars Jlögning är. en fysisk omöjlighet. Om Preussen under den sednaste tiden har visat sig benäget att sluta fred, har det säkerligen sin egentliga grund i den fara, som. uppstått från detta hålls. suv oc oc ANANAS KINNA ANN NART RS UIRINKNRRERR RR SNARARE