Dagens Nyheter – 20 oktober 1870, sida 2

förrättade sina göromål icke så flinkt som förut, och ofta påträffade man den sednare med att slipa yxor och liar, hvarunder han mumlade otydliga ord för sig sjelf. En dag, kort efter Palos först omnämnda besök, finna vi dennes ekstock lägga i land vid Ruona omkring middagstiden. Som ingen syntes till, smög sig den gamle till venstra flygeln, der Pekka hade sitt rum, och bultade på. — Hvem är det? hördes en grof röst inifrån, är ni vän, så stig in, eljest dra åt IHiisi!). — Stort tal är bra, liten handling är bättre, svarade Palo, i det han öppnade dörren och trädde in i stugan. Denna egde icke det afskräckande: utseende, som man: finner, eller, rättare sagdt; fordom påträffade hos, den fattiga: befolkningen. Pörtet?) var tvärtom ganska rymligt och egde, hvad som saknades hos andra, tvenne något stora fönster på den åt gården liggande väggen. Detta boningshus hade stått der långt före det Roth inköpte stället och tillhörde då en ansenlig bondeslägt. Näst intill det rum Pekka bebodde såsom drängstuga fanns ett som endast var hälften så stort och tycktes fördom utgjort familjens : hvardagsrum, hvaremot den :nuvas rande drängstugan utan: tvifvel gjort tjenst 2) Mäne Häteen, gå till Häst var on stor förhbanucke. 2) På flinga Piri.