Dagens Nyheter – 18 oktober 1870, sida 1

— 9 — — Åh, svarade gubben med ctt sorgset 1leende, det är ryssarne som skjuta vid BRuovöesi. Derefter gingo de ombord, och medan de äro sysselstta med hemfärden och hvarjehanda samspråk, vilja vi skynda förut till Ruona gård, der Alphilds mor bodde. Ruona, beläget ett bösshåll från Näsijärvis vestra strand, bestod af ett envåningshus ech tvenne uthus till skydd för den boskap, hvyarmed fältväbel Roth brukade sitt lilla nätta ställe. Gården var icke stor, men jorden, som hörde till den, födde den vid tarflighet vanda familjen och försäkrade den om en siker utkomst för framtiden. Boningshuset var uppfördt af trä och innehöll på nedra botten tre rum och på öfra tvenne gafvelrum, hvaraf det ena, som vette åt sjön, beboddes af Alphild och det andra af fadren, sem der hade sitt arbetsrum. Rummens möblering var enkel, men smakfullt anordnad; och fru Reth var icke den qvinna, som tålde den ringaste oordning. Sjelf ordentligheten personifierad, ville hon ge den hos sina anhöriga och kunde vara rätt skarp mot den, som i den saken åsidosatte hennes lärdomar och förmaningar. Med sådana exempel för ögonen var det naturligt att Alphild skulle blifva hennes like. Tätt intill gårdsplanen, som inrymdes inom en tre alnar hög häck, slöt sig den mörka VID NÄSIJÄRVI, qv