Dagens Nyheter – 14 oktober 1870, sida 2

m— VV RR. moster, svarade jag iden hest inställsanmma ton, jag medmin -bmidiga -ofgan vari stånd att antaga. .O, säkert var det i afsigt -att tillföra mig denna kära, oförgätliga Micka söm ni hitkom:i följd af min annonssiftidringen? -—Dusär väl ieke. så tokig-att-tro att. jag kom för min. egen skull?. — Men, goda moster, nog var. det-er farlig sak. För. hvilket eldprof. utsatte--ni mig ej? Betänk -bara, hundratusen thaler? Om jag hade låtit blända -mig,-om :jag hade sträckt: min hand efter eder rikt förgyllda... a? — Då hade du-hvarken fått mig eller Loviga, -utan.. en dugtig lexa, som;:-hade förs mått. dig. att föralltid afsky giftermål på para numera -ej ovanligt sätt. — Ni insersåledes, att jag dock icke: är så dålig, som ni-har trott mig.varat — Jag hyser visst ej-längro debnaTtanke, ty. då-bhade vi säkerligen icke kommit.bPacka derför -din...vän, den förträffligeKiifBerlin; han: har.;.sedan -länge--varitdin -ifrige-:saksförare... Genom honom: vet jag att du välxvårit lättsinnig, men--aldrig dåligy och jatt-du allvarligt föresatt dig attblifva enstadig.och förnuftig man. Jag har genom-honom öckså erfarit. ditt vackra giftermålsförelag. om -— 0, -huru..glädjer mig, ej nu bröfvens förs vexling, som .i början beredde mig så törydken förargelse. — Ja, säkerligen var eg det lyckligaste