Dagens Nyheter – 12 oktober 1870, sida 2

— LL att stelna, då det på nionde dagen genom en plötslig temperaturvexling sprang upp tio grader. Andtligen fick jag då ett bref under den af mig angifna adressen, ett nätt hopviket, väldoftande bref med guldkantor; på sigillet sågs en dufva med olivqvistar. Min af väntan darrande hand behandlade temligen barbariskt den fina skrifvelsen, och stående vid posthusets port, läste jag följande: Min herre! Jag har läst er annons i tidningen och är, förutsättande dess författares allvarliga och redliga afsigt, ej obenägen att träda i förbindelse med er. Infinn er i morgon bittida klockan 10 i hotell N. N. nummer 3, äåer jag väntar er. Ett vilkor är likväl nödvändigt. Jag vill nemligen vara maskerad vid vårt första samtal. Jag har de mest vigtiga skäl, hvilka ni sednare sjelf kommer att godkänna. Ingen underskrift; ingenting vidare! Jag var otroligt upprörd, och under återstoden af dågen samt natten stegrades denaa min sinnesoro ända till det ödesdigra ögonblicket i en nästan outhärdlig grad. Jag läste hutidra gånger det korta brefvet. Stilen var bra och klar, papperets finhet och döft, sigillets vackra betydelse bebådade lycka. Men det nödvändiga vilkoret! — Hvarför maskerad! Jag kände en nervös darrning och rörelse. Hvarför maskerad, om hon vore ung och vacker? Jag visste, oaktadt min stora erfarenhet, ej