Dagens Nyheter – 10 oktober 1870, sida 2

En amerikansk örlogsängfregatt, kommande norrifrån, passerade 1 fredags Helsingörs redd. Legatiomssekreteraren Lar boulaye i Brissel, son till den berömde skriftställaren Edvard Laboulaye, har skrifvit ett öppet bref till sina gamla kamrater i Heidelberg, med en varm uppmaning til fred, byggd på grundvalen af Frankrikes integritet, under framställning tillika af vigten för civilisationen af en varaktig fred och vänskap mellan Frankrike och Tyskland. — Brefskrifvaren slutar med följande ord, som torde återgifva mer änen fransmans tänkesätt: cOmstriden måste fortsättas; om Paris är. hänvisadt attbegrafva sig under sina ruiner,. om hela Frankrike reser sigmot detfrämmande oket, begär jag af himlen blott en högsta nåd: den är att befinna mig i striden ansigte mot ansigte med någon af eder, ja med den, som var mig kärast, och att dö för hans hand, om jag ej lyckats döda honom med min.4 Fru Jenny Lind Goldschmidt, hr Otto Goldschmidt samt. tenorsängaren hr Nordblom;: hvilken således synes: ha åter: vändt: från Amerika, skola jemte en del andra artister om onsdag uppträda i London: på en konsert, hvilken der gifves till förmån för tyska föreningens kassa till hjelp för sjuka och sårade. Frimurarne och kriget. Logen Orient i Brissel offentliggör en rundskrifvelse till: samtliga frimurarsamfund, . hvari Elsass och Lothrirgens förening med Tyskland förklaras för en orättvisa, befolkningens sjelfbestämningsrätt framhålles och frimurarne uppmanas att motverka en annektering. Sueskaralen mnuddras nu med 16 verk, för tt erhålla sitt bestämda störstå djup. å Bakunin, den sedan 1863 här välbekante ryske agitatorn, har varit med om försöket att i Lyon bringa makten i, socialisternas händer; Han unsatte mairen, men blef tagen afnationalgardet och häktad jemte general Cluseret: General Urick hade, såsom vi härom dagen berättade, vid Strasbourgs kapitulation utfärdat en proklamation, hvari han tackar prefekten, soldater, mobilgardister; skarpskyttar m. fl. för det de på ett så ädelt sätt hafva gifvit sin tribut af blod för den stora sak, som nu är förlorad. — Proklamationen slutar sålunda: Jag skall så länge jag lefver bevara minnet af dessa två månader, och den känsla af tåcksamhet och beundran, som I hafven ingifvit mig, skall först med mitt lif utplånas. Tänken äfven I utan bitterhet på eder gamle general, som skulle ha prisat sig lycklig, om han: kunnat skona eder för de lidanden och: faror som ha drabbat eder, men: som måste sluta sitt hjerta för dessa känslor: Låtom oss, om vi kunna, blunda för den sörgliga nutiden och rikta blicken mot framtiden. Der skola vi finna de olyckligas stöd i hoppet! Från Wiihelmsöhe skritves den 30 september: Vi ha i dag haft ett egens domligt skådespel... Napoleon har besigtigat preussiskt artilleri. För närvarande kantonerar här nemligen ett ridande batteri af elfte artilleriregementet, och kejsaren hade uttalat sin önskan att få se detsamma. Guvernören, grefve Monts, utfärdade derför nödiga order, i följd hvaraf hela batteriet, 6 kanoner, uppställde sig på hofstallets gård med fullt anspann. KL 10 infann sig kejsaren, åtföljd af guvernören och kommendanten samt -alla sina officerare. Napoleon och: hans svit voro civilt klädda. Kejsaren mottogs af batterichefer kapten von Spargenberg, och uppvisningv varade en half timme.