Dagens Nyheter – 7 oktober 1870, sida 1

omöjligt för henne att vittna mot honom, hvem skulle sedan kunna lägga hinder i vägen för förverkligandet af hans afsigter? Fru Gerdy och kanske äfven grefven. Han fruktade dessa båda föga. Mot fru Gerdys försäkringar kunde han alltid invända: Sedan ni en gång gifvit er son mitt namn, gör ni allt hvad i er förmåga står för att han måtte få behålla det. Men huru skulle han utan fara kunna skaffa Claudine ur vägen? Efter långvarigt funderande beslöt advokaten använda en djefvulsk list. Han brände upp alla de bref från grefven, hvari utbytet af barnen omtalades såsom redan gjordt, och behöll blott dem som voro af beskaffenhot att väcka misstankar att ett utbyte skett. Dessa sednare visade han för Albert, i det han sade till sig sjelf att, om rättvisan skulle få någon aning om anledningen till mordet å Clafd ne, hon naturligtvis skulle i främsta rummet misstänka den som syntes deraf ha så stort intresse. Dock var det icke egentligen hans mening att låta Albert umgälla brottet. Han vidtog helt enkelt ett försigtighetsmått. Hans afgigt var att vilseleda polisen, så att denna skulle söka efter brottslingen, der ingen brottsling fanns. Han tänkte ej heller på att få intaga vi. comte de Commarins plats, MODERSKÄRLEE. 26.