Dagens Nyheter – 6 oktober 1870, sida 2

Han gick fram till en åkaredroska, stationerad i värheten af Observatorium; och helt sakta uppgaf. han för kusken nummern på det hus: vid Provence-gatan, der hans älskarinna bodde. Sittande tillbakalutad i vagnen, hängaf sig Noöl åt sina tankar. Han frågade sig ej huru det. skulle gå för honom i framtiden, icke en gång hvad han skulle säga Juliette. Ofrivilligt erinrade han sig de händelser, son till sist. medfört. den nuvarande : katastrofen, lik en man som, nära att dö, ser för andra gången. sitt lifs drama eller komedi. Detvar den sednaste månadens tilldragelcer:han återkallade i minnet: — Ruinerad, fullkomligt utan alla ressurser, var han besluten till; snart .sagdt, hvad som helst för att skaffa sig pengar, för att ännu någon tid kunna -underhålla sin förbindelse med Juliette, då slumpen förde i hans: händer grefve de Commarins korrespondans, icke allenast de bref som Tabaret och Albert fingo läsa, utan äfven dem som; -skvifna afigrefven sedan han trodde utbytet ha försiggått; syntes tydligen -bevisa det -han; Noöl; var. rätta arfvingen till den Commarinska förmögenheter. Läsningen häraf tillskyndade honor en timma af ytterlig glädje. Han trodde sig vara grefvens laglige son. Snart. tog emellertid hans mor bonom ur denna villfarelse; -hon. sade. honom sanningen: och bevisade-densamma genom minst tjugu bref