Dagens Nyheter – 6 oktober 1870, sida 2

och anseende i de kretsar, med hvilka ehefen för landets stuteriväsende kommer, eller fastmer borde komma i en liflig och ständig beröring. Med denna utnämning har regeringen på det klaraste uttalat: 1:0) att hon fullständigt misskänner det ifrågavarande embetets högvigtiga betydelse; 2:0) att hon icke ämnar öfvergifva den gamla slentrianen, att till stuteriernas ehe6f utnämna sen general, blott för det att han är general. De förhoppningar vi fästat vid stuterikomitns förtjenstfulla elaborat måste numera betraktas såsom högst illusoriska. Allting kommer att gå sin gamla gång. I stället för att söka efter en personlighet, hvilken eger praktisk bliek, sjelfständighet, -energi,förtroende och anseende hos, hästuppfödare och sportsmen, grundliga fackkunskaper,, kärlek till saken och en djup, på erfarenhet baserad inblick i landthästafvelns förhållanden, och att till stuteriväsendets chef utnämna en sådan man, han må nu vara gammal. eller ung, general eller jordbrukare, förblifver öfverstuterichefsembetet, en sinekur i bedagade generalers händer En författare i Aftonbladet. fortfar.att för allmänheten fr mställa sina funderingar öfver den frågan: har Dagens, Nyheter, från att föra Tolkbeväpningens talan, öfvergått till den höga åsigten: litet men. godt, veller har Dågens Nyheter det icke? Det är Tasligt ofruktbart att diskutera häröfver. Skulle frågat. om det tjenligaste sättet för lamdtförsvarets rekryterande nu af pressen upptagas till behandling, hvartill vi för vår de? anse stunden icke lämplig, så vore det ju vida gagneligare att Aftonbladsförfattaren framlade sina åsigter härom såsom grund för en diskussion, än att han upptager Aftonbladets säväl som vårt utrymme med ingenfing annat än att söka göra Dagens Nyheter misstänkt för inkonseqvens. Efter ett stort krig kommer frågan om försvarets organisation alltid på dagordningen. Tysklands oerhörda framgångar såväl 1866 som 1870 härröra uppenbarligen. Väsentligast från beskaffenheten af. dess och i synnerhet Preussens folkboväpningssystem, så att allmänna tonen i Europa sånno ikt skall blifva den, att detta gystem bör allostädes ifföras Huruvida detta vore. tjonligt i Sverige, eller hyilka modifikationer som må våra möjlig eller tjenliga, få vi framdeles öfverligga om: Att. det:a system icke är detsamma som den i franska konventet föreslagna åtgärden att inkalla allt manskap, från ynglingen till gubben, under fanorna, hvilken åtgärd -— Jlixee en masse — folktron föreställer sig ha räddat Frankrike 1793—94, det borde Aftöpbladsinsändaren kunna fatta. Han borde ock Kunna fatta, att då vi upplyste att det var en utskrifring af erdast det ungt manskapet som satte den franska republiken i stånd att tillbakaslå de koaliserade makternas anfall, så var detta ett argument Gill förmån för general Trochus af 6ss anförda åsigter. Att slutligen helt och hället fördölja, att ett allmänt folkbeväpningssystem, medför olä genheter, från hvilka de :i: lagstiftningen mest deltagande klasserna nu: här kunda befria sig, det anse vi ieke vara ärligt och dessutom alldeles fruktlöst. 7