SKEDET Nate delen af det republikanska partiet. Det säges, att grefve Bismarck litar på, att det skall komma till allvarliga. konflikter mellan de republikanska partierna och att detta-skall påskynda stadens. öfverlemnande. I Paris gr man allt mindre folk på gatorna; hvarje dug stängas en: mängd butiker, och medan soldaernag antal ökas i ansenlig mängd, ser man högst fi qvinnor; En allvarlig, nästan högtid lig stämning råder: bland folket. Kl. 10 på aftonen stängas kaferna och kl. 11 ser min icke en enda droska på boulevarderna. Amhulanser. ,med sårade soldater. och mobilg: r dister passera ständigt, genom gatorna och detta tjenar just icke att upplifva sinnena; det är ej heller tröstande att höra talss om underminering af hus och gator, som i ett ögonblick kunna sprängas i luften. De vagnar, som köra i närheten af fästningsverken, måste köra i skridt, för att de icke skola komma-en eller annan alltför mottaglig mina att explodera. Jag .vet icke om. det är:sannt hvad man berättar, att. det hvimlar af tyska spioner här i staden, men så mycket vet jag, att eohvar betraktar sin granne med misstänksamhet. I Marseille ha myndigheterna enligt telegram den 24 september till Times måst utfärda ett tillkännagifvande om att de, som göra sig skyldiga till olofliga arresteringar, skola straffas med lagens hela stränghet. Ettlandtställe i närheten af staden, hvilket eges af en adjutant hos kejsaren, general Reille — hvilken sågom bekant deltog i underhandlingarne om kapituationen vid Sedan har — blifvit förstö: dt af pöbeln. . Maskinarbetaren Megy, som dömdes tll gilerena för. mord på en polisembetsmun, hvilken skulle arrestera honom såsom invecklad i en,sammansyärjniog mot kejsarens hf, kom, etter att ha blifvit frigifven af provisoriska regeriogen, i egenskap af politisk fånge nyligen genom Marseille, der han på jernvägsstationen mottogs af en stor massa demokrater och medlemmar af den internationela arbetareligan. På aftonen hölls ett stort möte i ett dervarande etablissement, der Megy helsades med stor entusiasm, liksom han äfven under hela sitt vistande i Marseille — hyvarifrån han afreste till Paris — ständigt var föremål för befolkningens hyllning. Man har på polisprefekturen i Lyon anträffat arresteringsorder i massa mot personer, dem kejserliga regeringen hade för afsigt att skaffa. ur vägen. Tidningen Progres de Lyon berättar derom: De: arresteringsorder man tunnit äro ej af äldre datum (en annan tidning hade nemligen velat framställa saken sä) utan bära årtalet 1870. De äro utfärdade i pretekturens Hamn, --Det fattas. blott. datum och -underskrift. Arresteringsorderna — unugefir 1.500 till..antalet.-— voro.på förhand utskrifna med afseende på en förestående statskupp. Efter revolutionen af.,;den.i4 september hade man sökt bränna, iupp:dem, men det lyckades,att rycka 3 å 400 undan lågorna. Dessa urresteringsorder voro ej blott riktade mot cheferna för. det. röda: partiet; bland, :dem som: skulle häktas befanno sig äfven många mycket fredliga personer, hvilkas förbrytelse bestod deruti, att de ej voro några tillbedjare af kejsardömet. En f. d. batonnier vid Lyons advokatkår. fyra å fem generalråd, framstående köpmän, som prefekten plägat inbjuda till sina fester, befunno sig bland offren för det nya statsstrecket. Denna nya statskupp hade blifvit besluten vid det möte, som Rouher och Granier de Oassagnac hade med Napoleon i Rheims. Dessa hedersmän kommo tillbaka till Paris, utrustade med de nödiga fullmakterna, I Paris hade de erforderliga arresteringsorderna äfvenledes blifvit utfärdade, menpolisprefekten Pietri var slugare än kamraten i Lyon och hade uppbränt dem, innan den nye polisprefekten i hufvudstaden ännu hunnit taga polisprefekturen i besittning. Statskappen skulle utföras omedelbart efter Mac Mahons förvän