Dagens Nyheter – 1 oktober 1870, sida 3

Hvarjehanda nyheter. I flyttningen. (Samtal mellan en hyresvärd och en hyresgist). — Nå, när ämnar herm flytta? hjo... jag börjar väl om lördag middag. och tortsätter på söndagen — Ja, det blire ju bra, det. — Bara jag inte får plikta för att jag flyttar på söndagen. ..? — Kan inte hjelpas — herrn är i alla fall pligtskyldig att flytta om söndag... vi ha den andra då! Ett förnämt bordsällekap. En doktor N., juris professor i Mänchen, berättar i en tysk tidning, att han för några dagar sedan sammanträffade med ett geheimeråd, som kom från konung Wilhelms högqvarter. Nämnde geheimeråd hade under sitt korta vistande derstädes en gång varit bjuden till den kungliga taffeln, vid hvilket tillfälle h. m:t hade visat sig så glad, så språksam och så nedlåtande, att hr geheimeradet aldrig förr hade sett honom så gemithlich. Konversationen var så fri, att en hvar, alldeles liksom hemma hos sig, kunde vid glaset säga sin mening och uttala sina önskningar rörande fredsvilkoren med Frankrike. De skålar, som konungen slutligen proponerade, fortfor geheimerådet, gällde krigsministern von Roon, general Moltke och hr von Bismarck, såsom redan i tidningafne omtalats: men mindre bekatöt torde det vara, att konungen under samtalets lopp yttrade följande: Huru skulle ni känna er, min käre Möltke, såsom furste af Sedan, och ni, mit käre Bismarck, såsom furste af Etsass? — och Lothringen, tillade hertig Ernst, hvarpå kungen hastigt svarade: Det kunna vi inte använda, kära kusin. Den tyste grofve Moltke svarade endast med er stum bugning, men Bismarck svarade helt muntert: Jag antager på förhand titeln, i fall ers majestät bara vill taga landet. Se nr ER Er rr