Dagens Nyheter – 1 oktober 1870, sida 2

Marskalk Mae Mahon har hyrt en våning i Wiesbaden och ditväntas med snaraste. Staatsanzeiger har gjort en sammanställning af de i kriget hittills tagna troferna, med undantag af det som togs i Toul. Tyska armåernas vinst i detta fälttåg, som ännu icke varat i två månader, utgör hittills: 1 kejsare, 1 marskalk, 39 generaler, 3,230 officerare, 104,750 man (och 14,000 sårade i Sedan), 10,280 hästar, minst 56 örnar, 102 kulsprutor, 690 fältoch fäistnings-artilleri-pjeser, öfver 400 fordon, flera pontonkolonner, magasin, jerobantåg, såväl som en oberäknelig mängd förråd af vapen, ammunition, beklädnadsoch . utredningspersedlar, foder och proviant. Den tyska armåns hufvudqvarter framför Paris äro följande: konungens i La Ferritres, kronprinsens af Preussen (3:dje armåkåren) i. Versailles och kronprinsens af Sachsen (4:de Partjären) i Grand Fremblay (2 mil norr om aris). En korrespondent till Nationalzeitung kla gar i ett bref af den 19 dennes från Palaiseau öfver de tilltagande fiendtligheterna från franska civilbefolkningens sida. Vi taga — säger han — stränga repressiv-åtgärder för att betrygga vår arm6. I Coulomniers skötos i går 15 civila fransmän, som efter vår bortmärsch hade skjutit på qvarblifna trupper. I riktningen af Fontainebleuu sågo vi i går en by i lågor. Den var stucken i brand, emedan likaledes 15 personer — nemliget tre skarpskyttär, två maiver från grannstäider och en med blod och sär betäckt suav af 3:dje regementet sumt 9 bönder från omgifningen — hafva skjutit på en afdelning svarta dragoner. Nämnda personer blefvo, sedan de dödat en löjtnant och sårat två man, alla tagna till fänga och förda till Corbeil, der de skola ställas för krigsrätt och skjutas. I Laon bafva preussarne vid undersökning af citadellets ruiner funnit 400 ecentner Krut. General Tberemin ligger änvuu på sjukhuset i Laon. En stor engelsk ambulans, i alla afseenden fullständigt utrustad och bekostad af Robert Lindsay, afgår i dessa dagar från London till krigsskädeplatsen. Genom nordtyska sändebudets hjelp har tillåtelse erhållits att få föra medikamenter, isyonerhet kloroform, in i de belägrade fästnipgarne Metz och Montmåedy, under beledsagande af två engelska officerare. Från Marseille berättas den 26 dennes att greken Zaffiropulo har skänkt 3 millioner till vapen. Män befarar ett angrepp på DBourges, der stora kanongjuterier finnas. Träpper hafva lifvit ditsända. Pölska generalen Mieroslawski är i Tours och söker ett befäl. I Vendåe och de sydliga departementerna är entusiasmen för krigets tortsättande stort. De disponibla truppernas marscher hållas fullkomligt hemliga och stränga förbud äro utfärdade mot att omtala deras rörelser. General Ambert, åt hvilken bevakningen af Paris fästningsvall från bastionen n:r 46 till bastionen n:r 54, varit antörtrodd, häktades af sina egna officerare och soldater samma dag träffoingen vid Sceaux stod. Under ett samtal å vallen med några nationalgardesofficerare inlät ban sig på politik och lät förstå, att han endast kunde erkänna en regering, som är grundad på allmän omröstning, hvilket republiken ännu icke är. Härtill svarade en nationalgardeskapten, att han icke erkänner en chef, som ej erkänner republiken. En ordvexling uppstod, som slutade med att nationalgardisterna togo generalen ikragen och förde honom till inrikesministern. General Ambert är nu häktad och afsatt från sitt befäl. Ett telegram till Times från Bombay af den 21 sept. berättar, att preussiska korvetten Medusa utmanat franska korvetten Dupleix och att en strid mellan de båda fartygen väntas i de japanska farvattnen, Striden vid Sceaux. Daily News korrespondent meddelar från Lagny, koouugens af Preussens högqvarter, en närmare skildring af striden den 19 dennes, hvilken fransmännen tyckas vilja kalla striden vid Chatillon. Afveu detta nederlag för frausmänben tillskrifves befilhafvarnes oskicklighet och oförbätterliga sorglöshet. Trots de rekognosceringar man företagit, hade fransmännen befunnit sig i fullkomlig okunnighet om fiendens ställning och styrka. På söndagsaftonen uppställde — berättar han — general Ducrot siva trupper vid Chatillon mellan fästena Montrouge och Vanvres. Klockan 5 på måundagsmorgonen började de frivilliga skarpskyttarne striden och blefvo, ehuru icke med stor kraft,