Dagens Nyheter – 17 september 1870, sida 1

— Er öfverraskning innebär en förolämpning, min herre, sade hon. -— Min fröken! ... --En flicka med min karakter kan mottaga sin fästman utan fara, utan att nåsot försiggår, hvaröfver hon behöfver blygas. ? Hon sade detta, och på samma gäng rodnade hon af smärta och vrede. Hon började hata herr Daburon. — Jag har icke hyst den förnärmande tanke, som ni föreställer er, min fröken, yttrade domaren. Jag frågar mig endast, huru det kan komma sig att herr de Commarin besökte er i hemlighet, då hans nära förestående giftermål borde gifvit honom rätt ätt visa sig i ert hem vid hvilken timma som helst. Vidare frågar jag mig, huru han under detta besök kunnat förstöra sina kläder . . — Det vill säga, min horre, återtog Claire med bitterhet, att ni tviflar på mina ord? — Det gifves förhållanden, min fröken, då ... — Ni beskyller mig för att ljuga, min herre! Vet att, om Vi voro brottsliga, skulle vi sannerligen icke på minsta vis söka rättfärdiga oss. Man skall aldrig se oss tigga om nåd. Fröken dArlanges högdragna ton kunde icke undgå att väcka förtrytelse hos domaren. Huru hon behandlade honom! Och detta emedan han icke ville gå in på att låta sig föras bakom ljuset af henne, MODERSKÄRLEK,. 62