Dagens Nyheter – 10 september 1870, sida 2

Free Slottsbranden i Malmö. Härom meddelas i Malmö Nya Allehanda följande detaljer: Åf de löpande berättelserna om förloppet vid denna händelse meddela vi följande, såsom lemnade af tillförlitliga personer: Klockan vid pass 7 i söndags morse hade de fångar, hvilka voro sysselsatta med bortbärandet af latrinkärlen, visat en i ögonen fallande glädje, Detta väckte en af bevakningens uppmärksamhet. Men han hade knappast hunnit fråga efter orsaken härtill, då elden bröt ut i den vestra flygeln. Dessa fem fångar blefvo genast afförda till cellfängelset. I den vestra flygeln funnos snickareverkstäiderna, loge: menter samt arbetsföreståndarens kontor. Sannolikt var elden anlagd i en af verkstäderna, hvarest fanns riklig näring för densamma, hvilket, tillika med den rådande nordvestliga stormen, gjorde, att hela flygeln inom några minuter stod i ljusan låga. Straxt efter upptäckten gåfvos brandsignaler, men det var för sent. Elden spred sig hastigt till vestra delen af norra flygeln, äfven innehållände verkstäder, samt den södra flygeln, hvarest förråden förvarades och kommandoexpeditionen var förlagd. Tvenne brandgaflar samt en skickligt ledd släckning hejdade på dessa ställen det rasande elementet. Släckningsarbetet fortgick sedan ett helt dygn, innan man blef fullkoniligt herre öfver elden, och tvenne gånger p söndagsqvällen fåfvos förnyade brandsignaler, för att tillkalla aretare till sprutorna, varpå hvar stor brist. En del af fångarne deltog i arbetet, men största antalet hade man utkommenderat till östra fästningsvallen samt fullkomligt cernerat fästningen med soldater, husarer och skarpskyttar från Malmö och Lund, tillsammans omkring 300 man, beväpnade med skarpladdade skjutvapen. Försök till rymning fjordes, men man tror i att någon af fångarna yckats undkomma. Under hela dagen såg man dem dansande och sjungande roa den ofantliga menniskomassa, som nedifrån beskådade denna sällsamma scen, men först på aftonen, då defingo order att begifva se in i den räddade norra flygeln, bröt deras vilda sinnelag ut. De samimanskockade sig och vägrade att gå utför fästningsvallen. Först sedan kapten Collin med en afdelning soldater af södra skånska infanteriregementet, hvaraf 150 man voro inkomimenderade till staden, gjort ett bajonettunfall mot don hyggliga sumlinren, funno de för godt att begifva sig utför valfen. men äfven der stannade de och lydde ej förr än man lade an med geväron och hotade att skjuta ned dem. Hela natten voro de särdeles oroliga. Fönster utslogos, dörrar sprängdes, somliga sökte att genom fönstren hissa sig ned på gården och andra rusade ut genom de sönderslagna dörrarne. Tvenne bajonettanfall måste göras mot dem af soldaterna i förening med Malmö och Lunds skarp skyttar, innan man kunde bringa dem till lydnad. Endast den största stränghet och vaksamket förskonade samhället från att vid detta tillfälle blifva öfversvämnadt af 780 brottslingar. Under loppet af ett år hafva vi inom hirvarande arbetsfängelse haft tvenne mordbrandsanläggningar och trenne mordförsök, af hvilka ett nära nog lyckades; att fängarne i söndags voro berusade visar, att kontrollen ej var synnerligen noggrann. Akta finnarna. En matros Carl Eriksson i Enköping hade fått en finne å ena kin den, hvilken han skar bort. Kinden började genast svullna och eftor ett par dagar var hela ansigtet till oigenkännlighet på det ohyggr ligaste uppsväldt, Efter tio dagars svåra plågor, under det svullnaden alltmera ökade sig och spridde sig nedåt bröstet, afled Eriksson sistlidne söndag, 21 år gammal; ) Men då det ieke lyckats med den inskränkta rösträtten att genomdrifva en reform till den stora massans fördel, af undervisningsviäsendet och statskyrkan, sa blir det ju nödvändigt att försöka vinna dessa m. fl. goda ändamål genom att låta denna stora massa sjelf deltaga i valet af riksdags. män. D. N.