allt motstånd är förgäfves, Äfven soldaterna hade man inbillat de galnaste historier; jag hade, säger eh korrespondent, i dag godt tillfälle att öfvertyga mig derom. En sårad tureo i Neumiähl jämrade sig alldeles tröstlöst deröfver, att han skulle föras till Preussen, ty der styckar man först fångarne i 24 delar och dödar dem först sedan; hellre ville han då genast låta skjuta sig. Det var omöjligt att taga honom ur denna hans tro om preussarne, Under dagarne från den 20 till den 27 augusti har man in uti och mot Strasbourg slungat öfver 8,000 centner jern och bly i form af bomber, granater och solida kulor. Alla batterier hade (enligt hvad ryttmästaren von Wickede meddelar i Kölnische Zeitung) erhållit den strängaste befallning att icke taga Minstern och Thomaskyrkan till mål, utan tvärtom undvika dem så mycket som möjligt. Men en granats bana kan aldrig noga beräknas, och i mörkret är det platt omöjligt att sigta noggrannt och derför måtte väl en kula ha träffat Mänsterns tak. Frankfurter Journal meddelar från Basel den 31 augusti: Dagligen hitkomma främlingar, hvilka varit i tillfälle att lemna Strasbourg och taga sin tillflykt till det säkra schweiziska området: För tre dagar sedan har äfven den nordamerikan ske konsuln derstädes lemnat staden. Nära 100 personer lemnade den under skydd at amerikahska flaggan. Hittills hafva källarne värit de svårt hotade invånarnes tillflyktsorter: Men nu stiger Rhen, och källarne fyllas med vatten, hvarigenom de arma menniskorna fördrifvas ur det halfsäkra gömstället. Pastor Schillinger i Strasbourg hade under början af belägringen rest till Paris för att hos dervarande understödsföreniog hemta penningar och medikamenter. Då han återkom var stadens. cernering ett faktum. Ingen slapp in och ingen ut. Schillinger stod der rådlös med sina; undsättningsmedel. Slutligen vände, han sig till kommendanten för belägringshären, och denne tillät honom komma in i staden, Intagandet af Vitry. (Fransk korrespondens.) Jag tillstår att jag har tårar i ögonen då jag skrifver. Jag kunde icke tro hvad man berättade mig, och nu har jag ej blott konstaterat sanningen af fakta, utan jag har äfven sett huru åtskilliga sinnen äro stämda här i Vitry-le-Frangois. Jag hade omtalat för er att en ulan, en enda; tagit staden i besittning uti preussiske konungens namn. Man hade skrattat åt denne soldats förmätenhet, och denne soldat har nu rättighet att skratta åt tanklösheten hos invånarne i Vitry, en befästad stad. Der fanns en garnison af 200 man linietrupper och 300 mobilgardister. Fn kapten tjenstgjorde såsom kommendant på platsen. Vid underrättelsen om preussarnes ankomst begärde denne kapten af kommunalstyrelsen en förstärkning af 500 man utaf nationalgardet; han förklarade sig vara säker om att med denna styrka kunna hålla fienden på vederbörligt afstånd. Kommunalstyrelsen hvarken kunde eller ville uppfylla denna begäran, och staden måste gifva sig. Fästningens kanoner voro förnaglade och allt krutet hade blitvit kastadt i vattnet: Innan man öppnade portarne för kung Wilhelms armå, begärde garnisonens soldater att man skulle tillåta dem lemna staden. De ville icke i någon mån göra sig ansvariga för en sådan vanära. : Personer som sågo dem aftåga ha försäkrat mig att dessa mäns tröstlöshet var förskräcklig; de gräto, de svuro mellan tänderna, de uppgåfvo rop af förbittring. Må vi alla dö, sade de, må vi dö! Vi ha ingenting annat att göra. Och: detta ringa fåtal soldater gick mot den preussiska härskaran. När de stodo midtemot fienden, beredde de sig att inleda en heroisk kamp. De begynte slåss, de störtade sig in bland de preussiska lederna med förtviflans mod och kraft. Men fienden var alltför talrik: de blefvo omringade, öfvermannade och måste gifva sig fångna. Och den preussiske stabsmajoren telegraferade till Berlin från Barle-Duc att han stött på franska trupper vid Vitry och nedgjort dem. Efter detta, efter denna seger, gjorde preussarne sitt intåg i staden. Om Vitrys stadsfullmäktige trott sig komma att bli skonade, till tack för sin eftergifvenhet, så hade de misstagit sig. De preussiska trupperna inqvarterade sig i husen. Härefter förklarades staden intagen. Följande morgon afmarscherade preussarne för att förena sig