Åse RESER RENEE ROOS SKR När preussarne hade instängt Bazaines här i Metz och deromkring förlagt en tillräcklig styrka under prins Fredrik Carl, läto de tre armå6er framryecka mot Paris. Den .3:dje armån, under kronprinsen af Preussen, marscherade från Nancy i sydlig riktning in i trakten mellan Aube och Marne. Det är venstra flygeln. Den nybildade A:de -armån, under kronprinsen jaf Sachsen, gick nordligare från Pont-å-Mousson öfver mellersta Maas iriktning mot Chålons och Rheims. Det var centern. Den 1:sta-armån, under general Steinmetz, gick ännu nordligare förbi Verdun möt sRheims, med -sin högra flygel nästan berörande duxemburgska: gränsen. Marskalk Mac Måhon tog det förtviflade beslitet att, då han ej kunde i Chålons ensam uppehålla. de anryckande armåerna, kringgå deras venstra flank och genom ett anfäll på prims Fredrik Carls armå befria Bazaine. Han marscherade från Chålons till FEheims, från Rheims till Rethel och Vouziers, derifrån till fästningeh Sedan. Samtidigt härmed svängde 4:de preussiska sarmån (kronprinsen af Sachsen) uppåt norr för att förena sig med Steinmetz. Konung Wilhelm flyttade sitt högqvarter till Varennes, 6: mil söder. om Stdan, -och tog befälet öfver begge armåerna. Den 28 augusti började striderna mellan dessa två preussiska armåer, hvilka skulle ha: utgjort -200,000 -man, om -de varit full: taliga, och Mac Muhon, hvårs styrka man sej tillräckligt känner, .men -som dock var -tinderlägsen i numerär. Deremot voro hans sflesta kårer: friska: och fulltaliga: Striderna fortgingo den 29, 30 och 31 aug. samt den 1 sept. Frånsmännen blefvo trängda allt närmare inpå Sedan, fienderna omringade dem åtminstone på tre sidor. De kapitulerade. Enligt uppgifter från Frankrike voro de -då blott 40,000 mot 300,000; från Belgien heter det att 80,000 man gifvit sig. åt 250,000. Ingendera af dessa sifferuppgifter torde komma att befinnas ha varit riktig. Tafseende på sjelfva effekten är det ock likgiltigt om antalet å ena sidan varit större eller mindre. Allt sådant försvinner som en obetydlighet vid .sidan af det vigtiga faktum, att Frankrike förlorat den -sista fullt krigsdugliga. armå det hade i fält — och att kejsar Napoleon spå samma gång gifvit sig tillfånga åt konung ilhelm. Vi skulle: icke förmå att skildra denna verldshistoriskt märkliga händelse på et mer. gripande sätt än som skett i ett af de Stelegramimer, vi längre fram meddela: Trogne den roll af opartiska berättare, som: vi-ansett det vara svenska pressens — af alltför många bland dess organer oförssvarligt oklokt försummade — pligt att utföra under detta krig mellan två stormakter, skola vi-ieke heller nu, då Napoleon ssynes: fallen, upprepa något af hvad vi unsder lugnare tider sagt om hans karakter och politik. Det: hade för Napoleon varit lätt att en dag förut, till och med: samma dag, lemna p;armån i frihet. Men hvart skulle han taga svägen? Till Paris utan armå6 hade varit att blottställa sig för värre än fångenskap. Och RER RED NR SE